Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa. Projektet omfattar totalt 19 partners från åtta länder. Gävle är en av fem pilotstäder där tekniken ska testas i verkligheten.
– Det här projektet ger oss helt nya möjligheter att förstå hur föroreningar påverkar oss i vardagen och att stötta beslutsfattare med vetenskapligt underbyggda rekommendationer, säger Jose Chilo, docent i elektroteknik vid Högskolan i Gävle och projektledare för HARMONIE i Gävle.
Projektet ska utveckla avancerade digitala verktyg, så kallade digitala tvillingar, som gör det möjligt att modellera både stadsmiljöer och människors fysiologi. Två centrala verktyg står i fokus: en stadsövergripande, medborgarcentrerad digital tvilling och en "Lung Digital Twin" som simulerar hur inandade partiklar rör sig och påverkar luftvägarna.
– Genom att kombinera data om luft- och ljudföroreningar med information om medborgarnas rörelsemönster och hälsa, kan vi simulera effekten av olika åtgärder innan de införs, säger Jose Chilo.
I Gävle kommer forskarna bland annat att samla in data från sensorer i stadsmiljö, följa hur människor rör sig i olika områden och mäta exponering för skadliga partiklar. Fokus ligger särskilt på sårbara grupper i samhället.
Projektet är finansierat av EU:s Horizon Europe-program inom satsningen "Zero-Pollution Cities", som i sin tur är en del av målet att skapa klimatneutrala och smarta städer till år 2030.
– Vi är stolta över att Högskolan i Gävle bidrar med spetskompetens inom miljömätning och digital teknik i ett så viktigt och stort internationellt projekt, säger Jose Chilo.
Projektet leds av Barcelona Supercomputing Center.
– Hälsa bör vara en prioritet i all stadsplanering och inte lämnas uteslutande till vården. Luftföroreningar som skadar människors hälsa bidrar i de flesta fall också till klimatförändringar. Att sätta hälsa i centrum för urbana beslut driver åtgärder som minskar föroreningar, förbättrar välbefinnandet och bidrar till mer motståndskraftiga, rättvisa och hållbara städer, säger Beatriz Eguzkitza, projektledare och forskare vid Barcelona Supercomputing Center.
Källa: Högskolan i Gävle
| Dela |
 |
Tillbaka |
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
