Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30%. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %).
Fakta elnätspriser:
Elnätspriser är avgifter som elnätsföretagen tar ut för att transportera el från produktionsställena till hushåll och företag. Dessa priser kan variera beroende på vilket elnätsområde fastigheten ligger inom och beror bland annat på kostnaderna för att bygga och underhålla elnäten i det specifika området. Elnätspriserna är en separat avgift som konsumenter betalar utöver kostnaden för elhandeln. Nätföretaget har inga konkurrenter och kunderna kan inte vända sig till något annat nät om de är missnöjda med överföringstjänsten eller priset.
Fakta prisberäkningar:
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2023, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inklusive moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2022. Energiskatten för el som sedan 2018 finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad. Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu.
Källa: Nils Holgersson-gruppen
| Dela |
|
Tillbaka |
Hela Sveriges ventilationsmingel, ExpoVent, kickar igång 2026 med besök i Gävle, Falun och Örebro 20-22 januari.
Belok och BeBo vill vi inhämta synpunkter på kravspecifikationen och övriga villkor samt utröna förutsättningarna för att stimulera utvecklingen av styrsystem för effekthantering.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall.
Svenska kraftnät har tecknat ett avtal om en strategisk reserv för innevarande vinter med två olika elproducenter på sammanlagt 350 MW.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir, enligt en ny rapport från KTH.
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.