Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger priserna igen, med nästan 10% över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30%. Samtidigt fortsätter skillnaden att vara stor – knappt 3 765 kr per lägenhet och år – mellan landets dyraste och billigaste kommun.
En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 %), Ellevio har höjt sina priser (5–14 %) och Vattenfalls priser har överlag sänkts (-7–0 %).
Fakta elnätspriser:
Elnätspriser är avgifter som elnätsföretagen tar ut för att transportera el från produktionsställena till hushåll och företag. Dessa priser kan variera beroende på vilket elnätsområde fastigheten ligger inom och beror bland annat på kostnaderna för att bygga och underhålla elnäten i det specifika området. Elnätspriserna är en separat avgift som konsumenter betalar utöver kostnaden för elhandeln. Nätföretaget har inga konkurrenter och kunderna kan inte vända sig till något annat nät om de är missnöjda med överföringstjänsten eller priset.
Fakta prisberäkningar:
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2023, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inklusive moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 jan 2022. Energiskatten för el som sedan 2018 finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad. Läs hela rapporten på nilsholgersson.nu.
Källa: Nils Holgersson-gruppen
| Dela |
|
Tillbaka |
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
Forskare från KTH visar att traditionella metoder ofta underskattar hur mycket närliggande bergvärmesystem påverkar varandra. De tagit fram ett nytt och fritt tillgängligt beräkningsverktyg för att minska energiförlusterna.
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.