Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
