Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering.
ExpoVent laddar för sin uppskattade turné i norra Sverige. 21-24 oktober besöker mässan i tur och ordning Luleå, Umeå, Östersund och Sundsvall. Dessutom bjuds på en intressant föreläsning av Svensk Ventilation.
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg.
Kostnaden för vatten och avlopp ökar kraftigt i hela landet. Totalt gör 139 kommuner höjningar på över tio procent, medan bara sex kommuner sänker taxan. Även skillnaden mellan kommuner ökar. Det visar Nils Holgerssongruppens årliga kartläggning.
Bravida har beslutat att lämna in en stämning mot Örnsköldsviks kommun till följd av den skada som företaget menar att kommunen orsakat Bravida genom grundlösa anklagelser och hävda kontrakt.
Den 3 oktober utsattes ett kraftvärmeverk i Karlskrona för en cyberattack, rapporterade svt.se.
Nu lanserar Energimyndigheten Cleantech Investment Accelerator: Seed Track – en ny satsning för bolag med energiinnovationer som vill göra sig redo att ta in sin första större kapitalrunda.
Konkurrensverket föreslår ett antal åtgärder för att vässa upphandlande organisationers möjligheter att utesluta onormalt låga anbud och därigenom även motverka kriminalitet och oseriösa aktörer i offentlig upphandling.
Efter flera problematiska år ser installationsbranschen nu tecken på återhämtning. Installatörsföretagens konjunkturrapport visar att installationsvolymerna ökar med 3 procent i år och 4 procent nästa år.
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som föreslår att kravet på hållbarhetsrapportering skjuts upp med två år för vissa företag.
