
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
Arbetsmiljöverket hotar Filipstads kommun med ett vite på 100 000 kronor. Det på grund av höga ljudnivåer från ventilationen på ett korttidsboende, rapporterar sverigesradio.se.
Nu slutredovisar Energimyndigheten regeringsuppdraget att göra en översyn av riksintresseanspråken för energi.
Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.
Forskare Luleå tekniska universitet har lovande resultat från storskalig förbränning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm.
Boverket har nu redovisat förslag på mål till år 2050 för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader enligt en nationell byggnadsrenoveringsplan för att säkerställa renoveringen av det nationella byggnadsbeståndet.
Tre bubbelpooler på Hjortensbergsbadet i Nyköping har stängt sedan legionellabakterier upptäckts, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Det fanns allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet då en fastighetstekniker i Staffanstorp omkom efter att ha fått ett ventilationsaggregat över sig. Det visar Arbetsmiljöverkets granskning, rapporterar arbetet.se.
Det var god uppslutning till den inspirationslunch som den nya mötesplatsen Clima Energy Nordic arrangerade i Stockholm.
I slutet av april öppnar Naturvårdsverket ett nytt investeringsstöd för att stärka Sveriges avloppsberedskap.
Flera av de planerade projekten gällande koldioxidinfångning i Sverige har lagts på is eller skrotats, enligt en granskning som gjorts av SVT.