
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
– I dag låter vi mycket av den restvärme som finns gå upp i rök, bokstavligt talat. Det är inte resurseffektivt. Ska vi bygga smarta och hållbara städer ska den här värmen kanaliseras tillbaka in i stadens infrastruktur för värme och varmt vatten igen. Precis som vi gör biogas av matavfall och cirkulerar material så kan vi använda energin mer än en gång, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rewardheat fokuserar på återvinning av överskottsvärme som har låga temperaturer (under 50 grader Celsius), till skillnad från industriell spillvärme, som vanligtvis har högre temperaturer. Det kan vara värme från exempelvis vattendrag, gamla gruvschakt eller lagtempererade processer i industrier som sedan ska införlivas i befintliga fjärrvärmesystem.
Nya systemlösningar kommer att testas på åtta demonstrationssajter runt om i Europa; i Danmark, Kroatien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och utanför Helsingborg i Sverige.
Projektet bygger vidare på det arbete som har utförts i andra projekt vid IVL, till exempel inom EU-projektet Reuseheat som också tittar på hur man kan återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i städerna. Och potentialen är stor. Forskning inom Reuseheat har tidigare visat att det inom EU handlar om så mycket som 340 terawattimmar som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanesystem, serviceanläggningar och avloppsreningsverk varje år. Det motsvarar tio procent av EU:s totala energibehov vad gäller värme och varmvatten.
En viktig del i båda projekten är att förstå vilka affärsmodeller som behövs för att man ska få ekonomi i systemen och vilka risker det finns med multipla värmesystem.
– Det vi gör på IVL är att vi utvärderar vilka ekonomiska faktorer som kan påverka investeringar i den här värmeåtervinningen och även hur de nationella energisystemen kommer påverkas. Vi tittar också på vilken acceptans det finns för nya systemlösningar och vad som behövs för att utforma hållbara affärsmodeller för dem, säger Kristina Lygnerud.
I Rewardheat deltar 28 parters från flera europeiska länder. Projektet finansieras genom EU:s ramprogram Horisont 2020 och har en budget på 19 miljoner euro.
Källa: IVL
| Dela |
|
Tillbaka |
Arbetar du med klimatdata för byggnader i digitala tjänster och använder Boverkets klimatdatabas eller publika API? Boverket ska vidareutveckla klimatdatabasen inför nya EU-krav.
Forskargruppen NewDePT (New Development for Pellet Technology) vid Karlstads universitet har beviljats finansiering för tre nya forskningsprojekt.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) släpper rapporten Underlag till gemensam branschpraxis för kravställning på förorenat dagvatten.
Det nya norska forskningsprojektet ReKlima syftar till att utveckla lösningar för mer resurseffektiv ventilation, uppvärmning och kyla i befintliga kommersiella byggnader.
Regeringen inför nu krav på högsta inomhustemperatur i behovsbedömda boenden för äldre och funktionshindrade (Bild: AI-genererad).
Värmepumpsmarknaden fortsätter utvecklas stabilt. En viktig förklaring är utbytesmarknaden, enligt senaste statistiken från Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP.
Många kommuner saknar beredskap för skyfall enligt en genomgång av Sveriges radio ekot. Bild: AI-genererad
Den 8-10 september besöker ExpoVent i tur och ordning Karlskrona, Malmö och Helsingborg. Det bjuds på utställning, matnyttiga föreläsningar med Svensk Ventilation och lunch till föranmälda besökare.
I dag 3 augusti tillträder Kristoffer Tamsons som vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
VA-taxan kan bli fyra gånger dyrare framöver enligt Svensk Vatten som snart lanserar sin investeringsrapport, rapporterar sr.se.