Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Den 25 maj införs energiklassen A0 i det svenska klassningssystemet för byggnaders energiprestanda. Samtidigt införs en temporär definition av en nollutsläppsbyggnad. Förändringarna genomförs i ett första steg nu för att sedan byggas på, enligt EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD.
Det övergripande syftet med EU-direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. En byggnad som uppfyller kraven för att klassas som en nollutsläppsbyggnad kommer att få energiklass A0.
– Skälet till att vi inför den nya energiklassen i två steg är att systemet måste vara på plats före direktivets genomförandedatum den 29 maj. Senare under 2026 kommer större förändringar i reglerna. Då kommer också definitionen av en nollutsläppsbyggnad och vad som krävs för att en byggnad ska få klass A0 ändras jämfört med den definition vi inför nu, säger Thomas Johansson, projektledare på Boverket.
Den nya energiklassen, som gäller från den 25 maj, finns i reglerna om energideklaration för byggnader.
– De nya reglerna innebär att när en energideklaration upprättas ska energiexperten bedöma om byggnaden uppfyller kriterierna för en nollutsläppsbyggnad, och därmed kunna tilldela den energiklass A0. Boverket ändrar därför systemet för registreringen. Energideklarationens sammanfattning kommer också att ändras och kompletteras med energiklass A0, säger Thomas Johansson.
Läs mer om hur Boverket arbetar med direktivet för byggnaders energiprestanda och kommande ändringar i reglerna.
Direktiv för byggnaders energiprestanda
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
