Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I årets regeringsförklaring betonas att Sverige nu har ett nytt viktigt uppdrag: att genomföra den omställning till ett klimatneutralt samhälle som Greta Thunberg och den unga generationen nu förväntar sig, samt att gå från tjusiga målformuleringar till verkligt genomförande.
Här är byggnads- och fastighetssektorn viktig. Den står för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige. Med dagens teknik och kunskap är vi på god väg mot att kunna bygga nya klimatneutrala byggnader som ges en energieffektiv utformning med låga värmeförluster och som försörjs med förnybar energi. Materialval ska därtill ske utifrån lägsta klimat- och miljöpåverkan.
Nyproduktionens energieffektivitet styrs dock huvudsakligen av energikraven i Boverkets byggregler. I dag styr inte dessa regler mot energieffektiva byggnader i tillräcklig utsträckning. De säkerställer inte en nivå i samklang med den teknik som nu finns tillgänglig, och inte heller i nivå med vad vi behöver för att klara framtida utmaningar.
Vad värre är tycks inte heller Boverkets nya förslag till energikrav utgöra en kursändring. I förslaget, som nu är ute på remiss, anges energikrav som enligt vår egen beräkning innebär att nya flerbostadshus kommer att tillåtas ha värmeförluster som är cirka fyra gånger högre än byggnader med passivhusutformning och cirka 30 procent högre än de byggnader som uppförs med nu rådande energikrav. Hur kunde det bli så, att ännu sämre byggnader kan tillåtas för en så viktig kategori som flerbostadshus?
Kraven har satts med bland annat motiveringen att Boverket också måste ”värna ett fortsatt bostadsbyggande”. Men ska det ske genom sänkta energikrav? Och står målsättningarna verkligen i konflikt med varandra? Tusentals uppförda bostäder på passivhusnivå har en marginellt högre byggkostnad, på endast någon procent, det vill säga rena felräkningspengar jämfört med kostnader som påverkas av byggnadens design, lyxutrustning i kök, variationer i entreprenadläge, lokala anpassningskrav, krav på framkomlighet, mm. Vidare innebär lägre driftkostnader och den kvalitetssäkring som krävs, att lågenergibyggnader vinner i längden. Detta ger också ett robust byggnadsbestånd vid orostider, försörjningskriser, kapacitetsbrister i elnäten, extremvädersituationer, långvariga elavbrott, som alla kan uppstå.
Vi måste ta chansen nu och påbörja omställningen mot klimatsmart byggande. Det är hög tid för våra regeringspartier att visa det klimatledarskap som krävs. Tidigare var det många kommuner som var pådrivande för en hållbar utveckling med tuffa lokala energikrav i vissa utvecklingsområden. Detta stoppades av riksdagen med den så kallade stopplagen. Nu måste regeringen ta sitt ansvar.
Utöver skarpare energikrav måste de också utformas så att de enkelt kan följas upp i byggprocessen och av kommunens kontrollanter. Det är inte möjligt med dagens system eller med Boverkets nu föreslagna ändringar.
Eje Sandberg, Forum för Energieffektivt Byggande
Christer Kilersjö, Eksta Bostads AB
Lotta Bångens, Energieffektiviserinsföretagen
Linda Burenius, 100% förnybart
Ola Hansén, WWF
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hur lyckas Vasakronan, Fabege och Alecta ligga i topp – vad är deras drivkraft och vad är det som gör att de går längre än kraven? Vilka förutsättningar behövs internt -och vilka krav ställer de på sina leverantörer?
Nya EU-direktiv om energieffektivisering: Hur långt har Sverige kommit - och vad väntar framåt? Eneff, Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering, bjuder in till ett webbinarium om nuläget.
I början på december utsågs återigen vinnarna av Eneffs årliga energieffektiviseringspriser. Egil Öfverholm-priset gick till Tomas Berggren och Årets framtidspris – Energieffektivisering’ delades mellan Enköpings och Eskilstuna kommun.
Eneff, Energieffektiviseringsföreningen – Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering – presenterar idag en mycket liten trendrapport ”Trender på marknaden 2024: Energieffektivisering i Sverige. Vad tycker branschen?”.
Hela branschen kommer att påverkas - men hur och när? Eneff bjuder in till ett webbinarium 10 december för att reda ut bland annat hur långt har vi kommit i den svenska implementeringen av EED och EPBD - och vad som är på gång framåt.
Vilken roll spelar finanssektorn i omställningen av fastighetsbeståndet? Tillsammans med SEB, Swedbank och Fastighetsägarna Stockholm diskuteras hur hinder övervinns och hållbara investeringar möjliggörs.
Eneff bjuder in till ett högaktuellt webbinarium där ledande aktörer reder ut hur digital teknik, smart styrning och mänsklig expertis samverkar för att möta framtidens krav.
Eneff, Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering, bjuder in experter från både fastighets- och leverantörssidan till ett webbinarium för att reda ut vad AI egentligen kan göra för våra byggnader, nu och i framtiden.
Hela branschen kommer att påverkas - men hur och när? Eneff bjuder in till ett webbinarium för att reda ut bland annat hur långt har vi kommit i den svenska implementeringen av EED och EPBD - och vad som är på gång framåt.
Boverket och Energimyndigheten arbetar intensivt med implementeringen av de uppdaterade EU-direktiven om energieffektivisering: EED & EPBD. Hela branschen kommer att påverkas, men hur? Delta på Eneffs webbinarium om den svenska implementeringen!
