Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk som har ökande halter organiskt kol. Resultaten visar att en kombination av olika tekniker för beskrivning av organiskt kol är framgångsrik för att förstår och kvantifiera beredningsprocesser och hur olika råvatten skiljer sig åt.
Sammanfattning: Projektet Genomembran har pågått i tre år i samarbete mellan Institutionen för vatten och miljö på SLU och ett antal vattenverk, bland annat hos Norrvatten, Sydvatten och Vivab. Projektet har studerat a) skillnader i råvattenkvalitet med avseende på organiskt kol, b) hur effektiva olika beredningsprocesser är att avskilja organiskt kol, c) vilka typer av organiskt kol som avskiljs i olika beredningssteg, särskilt vid membranfiltrering, samt d) vilka olika analystyper som bör användas för att kunna följa beredningen bättre.
Under senare år har många ytvatten i Sverige blivit brunare. Färgökningen orsakas förmodligen av förändringar i markanvändning och i klimatet, samt att vattnen återhämtar sig från försurning. Ökad färg hänger i många fall ihop med höga halter organiskt kol i vattnet. Organiskt kol är en naturlig produkt från nedbrytning av växter och annat organiskt material och är inte farligt för människan. Av flera olika skäl vill man tillverka ett dricksvatten med så låg halt organiskt kol som möjligt. Ur estetisk synvinkel bör vattnet inte vara brunt. Av hälsoskäl bör kolet avlägsnas eftersom det kan användas av bakterier som näringskälla. Dessutom kan kolet äventyra reningsprocessernas funktion i vattenverket. Ökande halter av organiskt kol leder till högre produktionskostnader i vattenverket.
Nuvarande beredningsprocesser kan bara ta bort en viss typ av organiskt kol, och även av den avskiljningsbara delen finns det alltid rester kvar. Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk för att avskilja organiskt kol. Men innan membranen kan börja användas på ett vattenverk måste pilotförsök genomföras för att avgöra hur mycket organiskt kol som blir kvar i just det aktuella vattnet.
Humus i råvattnet utgörs främst av två olika typer, en terrester humus som kan tas bort genom fällning och en autokton humus som inte kan tas bort genom fällning. Optiska metoder som mätning av absorbans och flourescens är snabba och kostnadseffektiva verktyg för att bedöma hur beredningen påverkas av varierande råvattenkvalitet och vilka beredningssteg som är särskilt effektiva. Baserat på ett fåtal olika optiska parameter kan råvatten karakteriseras för att underlätta valet av nya beredningssteg.
Medan fällning och flockning nästan enbart tar bort terrester humus lyckas nanofiltrering ta bort ett mycket bredare spektrum av humusämnen. Nanofiltrering reducerar halten organiskt kol med upp till 90 procent, medan fällning sällan avskiljer mer än 50 procent. De stora variationer som förekom mellan optiska parametrar hos råvatten från olika vattenverk jämnas ut efter fällning. Detta gör det möjligt att använda enkla samband mellan absorbans och humushalt för att följa och bedöma beredningen från olika vattenverk. För detta krävs bra kvalitetskontroll genom hela analyskedjan samt att data korrigeras för höga halter av järn och nitrat som påverkar de optiska egenskaperna. Förändringar som sker i andra beredningssteg som exempelvis kolfilter, UV-desinfektion och kemisk desinfektion kräver mycket hög analysnoggrannhet.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
