Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kollage industri.
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde – ett Living Lab - där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. De världsunika resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt. I vissa fall med hela 80 procent, utan att göra avkall på drift, tillväxt eller elektrifiering.
I takt med att samhällets elbehov ökar står många regioner inför utmaningen att leverera el till industriomställning, nya verksamheter, bostäder och elfordon – utan att överbelasta nätet. Living Lab Trollhättan visar hur lokal styrning, samverkan och digital intelligens kan lösa den ekvationen. Ett exempel på hur elektrifiering, tillväxt och hållbar utveckling kan kombineras, utan att vänta på nätutbyggnad.
Flexibilitet i praktiken – sänkta toppar, ökad kapacitet
I området kring Kardanvägen, där Trollhättans Living Lab genomförs, rör sig dagligen omkring 5 000 personer och 3 000 fordon, och det finns över 700 parkeringsplatser. Med ett årligt elbehov på 40 GWh och en toppeffekt på upp till 10 MW utgör platsen ett tydligt exempel på elnätets belastning – och hur den kan styras och optimeras.
Genom att mäta och styra energiförbrukningen under kritiska timmar, främst på morgnar måndag till torsdag, har effektuttaget i vissa sammanhang minskat med upp till 80 procent. Generellt visar resultaten på tvåsiffrig procentuell minskning, vilket frigör kapacitet för fler elfordon, nya laddpunkter och fortsatt industriell tillväxt – utan att överskrida nätets gränser.
– Det här är flexibilitet i praktiken. Det handlar inte om att stänga av el, utan om att använda den smartare – när den verkligen behövs, säger Magnus Kuschel, innovationsledare på Innovatum Science Park.
Världsunika resultat – i industriell miljö
Testverksamheten har prövat lösningar på ett sätt som inte gjorts tidigare, varken i Sverige eller globalt. Resultaten är världsunika och visar möjligheter särskilt för industriområden. Det har funnits lösningar för enskilda verksamheter, till exempel lastbalansering inom fabriker, eller tjänster som styr på nationella prissignaler. Men att optimera på områdesnivå – med en blandning av fabriker, bostäder och service är unikt för Living Lab i Trollhättan, som pågått sedan senhösten 2024.
– Att vi nu tillsammans är med och testar konkreta lösningar framtidens elflexibla industri – rent praktiskt med Assemblin Charge - möjliggör mer än nödvändig omställning. Det ger ledningen till god utveckling, säger Lars Borgström, affärsutvecklare Assemblin El.
Teknik och samverkan – nycklar till framtidens elsystem
Living Lab Trollhättan omfattar över 1 500 smarta sensorer. Ett antal företag har kopplat samman styrsystem med datainsamling från maskiner, fastigheter, fordon och elbilsladdare. Varje enhet har sin egen effektprofil och tillsammans skapas ett effektmönster som avgör belastningen på elnätet.
Genom att optimera helheten – snarare än varje del för sig – frigörs flera megawatt i kapacitet, helt utan att bygga ut infrastrukturen. En viktig lärdom är behovet av detaljerad mätdata för att snabbt identifiera mönster och fatta beslut.
– Vi visar att elektrifiering och fossiloberoende är möjliga genom smart styrning och samutveckling, snarare än genom nya kraftledningar, betonar Jenny Andersson, projektledare från Trollhättan Energi.
Skalbar modell för andra städer
Att kombinera teknik med mänsklig samverkan har visat sig avgörande för att skapa verklig nytta. Erfarenheterna visar vikten av att förstå beteenden, involvera verksamheter och använda beslutsstöd i praktiken. Flexibilitet handlar inte bara om hårdvara – utan också om nya arbetssätt, utbildning och förändrade rutiner i företagen.
– Living Lab Trollhättan fungerar som ett lärande nav där insikter om datahantering, visualisering och agil styrning förbereder både människor och teknik på en mer elektrifierad framtid. Målet är inte bara att lösa Trollhättans utmaningar, utan att skapa en modell som kan användas i andra städer och regioner, avslutar Magnus Kuschel.
Fakta om projektet:
Living Lab Trollhättan är en del av projektet, Fyrbodal för framtidens flex, som finansieras av Energimyndigheten och drivs av Trollhättan Energi, Innovatum Science Park, Kraftstaden, Högskolan Väst, Fyrbodals kommunalförbund och flera lokala aktörer. Målet är att visa hur smart, lokal effektstyrning kan minska behovet av kostsam utbyggnad av elnätet och samtidigt skapa förutsättningar för elektrifiering i större skala.
Källa: Innovatum
| Dela |
 |
Tillbaka |
Höstens första Profil är verksamhetschef för en branschförening, växlar sitt boende mellan Stockholm och Skövde och har pluggat ett år på Tasmanien.
Stockholm har drabbats av akut vattenbrist och alla invånare uppmanas att omgående att minska sin vattenkonsumtion.
Regeringen har utsett Caroline Asserup till ny generaldirektör för Energimyndigheten. Caroline Asserup tillträder tjänsten den 15 augusti och efterträder Robert Andrén, vars förordnande gick ut den 31 augusti 2024.
Ett nytt BeBo-projekt med målet att ta fram en förstudie som kartlägger risker för övertemperaturer i flerbostadshus startade i juni.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta i kravställningen av energirenoveringsplaner för brf:er.
Det är högtryck för brunnsborrarna när vattnet sinar i södra Sverige, rapporterar svt.se.
Mot bakgrund av prishöjningar på fjärrvärme och att långsiktiga scenarier indikerar minskande fjärrvärmeleveranser har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att genomföra en rad åtgärder för att stärka fjärr- och kraftvärmen.
Byggmaterialindex för det andra kvartalet 2025, framtaget av Prognoscentret i samarbete med Byggmaterialhandlarna, visar på en positiv omsättningsutveckling för byggmaterialhandeln.
Många är tillbaka efter semestern som kanske bjudit på en och annan spännande resa. Detta har lett till att Slussen.biz arkiv med bilder jorden runt uppdaterats med ytterligare några intressanta bilder.
I VA-Faktas och NPG Sveriges nya rapport om vattenläckor i Sverige framgår att media under 2024 rapporterade om minst 361 vattenläckor i Sverige.
