Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Norrköpings kommun
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
– För att möta klimatförändringarna krävs ett långsiktigt anpassningsarbete och samarbete på olika nivåer inom kommunerna. Samverkan mellan politiker, tjänstemän och forskare bygger förtroende och en gemensam riktning över tid. Här har Norrköping varit extra framgångsrika, säger Pär Karlsson, rådgivare inom beredskap och klimatanpassning, Svensk Försäkring.
Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen, följt av Helsingborg, Kristianstad, Linköping och Lomma på delad tredje plats. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat politiska beslut om att arbeta med klimatanpassning och sedan avsatt resurser till arbetet.
Liksom i tidigare kartläggningar är det stor skillnad på hur långt kommunerna kommit med sitt klimatanpassningsarbete. Poängen varierar mellan 0 och 33 som är högsta möjliga poäng. En positiv utveckling i årets undersökning är att 24 kommuner nu fått mer än 30 poäng, vilket kan jämföras med 19 kommuner i 2023 års undersökning. Men fortfarande når bara häften av de svarande kommunerna upp till hälften av den maximala poängen. 43 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.
Framförallt är det små kommuner som ligger efter med klimatanpassningsarbetet, vilket kan vara en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor. Här har länsstyrelserna en viktig roll att följa upp och se vilka kommuner som behöver stöd.
– Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem i hela Sverige. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att anpassa samhället för att motverka effekterna av ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sveriges kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av förmågan att anpassa samhället, här spelar kommunerna en avgörande roll.
– Det har nu gått tio år sedan vi genomförde vår första kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Redan då såg vi att Sveriges kommuner behövde stärka sin beredskap. Sedan dess har arbetet tagit steg framåt – men inte i den takt som krävs – något som konsekvenserna av flera extremväder de senaste åren tydligt visat i många kommuner. Årets rapport visar både positiva exempel och tydliga brister, men den övergripande bilden är att tempot i klimatanpassningen behöver öka, säger Magnus Hennlock.
Läs mer. Här finns en kortversion av rapporten med rankingen
Pdf, 22.8 MB, öppnas i nytt fönster. samt den fullständiga rapporten Klimatanpassning 2025 – så långt har kommunerna kommitPdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Kommunernas placering i varje län
Om undersökningen
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjunde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Enkäten skickas ut till samtliga Sveriges 290 kommuner och i årets undersökning har 193 kommuner svarat. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
Resultaten har legat till grund för en jämförelse och ranking av kommunernas arbete. I rankingen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz fortsätter sin genomgång av de nominerade till Stora Inneklimatpriset och nu är turen kommen till Swegon som nominerats för sina digitala verktyg Swegon Inside Analytics och Swegon Inside Visualiser.
Fyra examensarbeten delar på utmärkelsen Bästa examensarbete inom VA 2025. Intresset har varit stort och ett rekordhögt antal nominerade bidrag noterades.
Slussen.biz har gjort ett nedslag på Karolinska sjukhuset i Solna för att få veta mer om ett forskningsprojekt inom ramen för Formas gällande ventilation på sjukhus som pågår där i dagarna.
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
Installationsbranschen går in i en återhämtningsfas 2026 och det är nya affärsområden som driver utvecklingen. Ökade krav på beredskap, energieffektivisering och energilagring skapar nya affärsmöjligheter.
Spänningen stiger inför prisutdelningen av Stora Inneklimatpriset och Slussen.biz gör i vanlig ordning en genomgång av de nominerade. Först ut DUVA, Drift- och Underhållsvaruhuset.
Svensk media rapporterade om minst 513 vattenläckor under 2025. Det visar 2025 års upplaga av rapporten En läcka i taget – vem ser helheten?, som VA-Fakta har tagit fram i samarbete med NPG Sverige.
(Rättad version) Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket innebär en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
