Under våren 2021 sker installationerna i nätverket BeSmås demonstrationsprojekt där man ska utvärdera nya kombinerade värme- och ventilationssystem för småhus. Systemen är framtagna genom ett nära samarbete mellan hustillverkare och tillverkare av värme och ventilationssystem, för att samtidigt möta ökade krav på inomhusklimat och energieffektivitet.
Syftet med demonstrationsprojektet är att verifiera att de nya systemens beräknade energiprestanda överensstämmer med verkliga värden. Utöver energiprestanda undersöks även parametrar som effektbehov, kostnad, luftkvalitet och boendes upplevelse av värme- och ventilationssystemen. Energiprestanda och inomhusmiljö i demonstrationshusen ska också jämföras med ett nybyggt referenshus med den teknik som de flesta nybyggda småhus har idag: värmepump och frånluftsventilation.
Tanken på att sporra marknaden att ta fram kombinerade värme- och ventilationssystem anpassade för småhus i nordiskt klimat väcktes redan 2014. Två av de drivande frågeställningarna var att hitta energieffektiva lösningar på problemet att 40 procent av Sveriges småhus är underventilerade och att skapa utrymmeseffektiva lösningar som är optimerade för energieffektiva småhus.
Efter en inledande förstudie genomfördes en teknikupphandling, med samfinansiering av Energimyndigheten och ett antal småhustillverkare. Där identifierades fem intressanta lösningar. Därefter sammanfördes de fem systemtillverkarna med fem småhustillverkare som tillsammans vidareutvecklade systemen i ett gemensamt utvecklingsprojekt.
De nya kombinerade värme- och ventilationsprodukterna som nu finns respektive är på väg ut på marknaden är mer energieffektiva, ger ett lägre eleffektbehov och bidrar till bättre inneklimat. De är utvecklade för energieffektiva småhus med lågt effektbehov i ett nordiskt klimat. De kräver också ett mycket litet utrymme, vilket är viktigt för att kunna utnyttja husets area på ett bra sätt.
De nya systemens energiprestanda behöver nu verifieras i verkliga byggnader. Dessutom behövs demonstrationshus och andra informationsinsatser för att skapa uppmärksamhet och kunskap om de nya energieffektiva utrustningarna så att hustillverkarna och -köparna får veta att de finns.
- Det är jätteroligt att se att våra tankar för sju år sen nu har resulterat i att det finns fyra fantastiskt bra, färdiga produkter på marknaden, säger Agneta Persson, vd på Anthesis och en av de som har drivit de olika projekten genom åren.
– De värme- och ventilationssystem som fanns på marknaden när teknikupphandlingen startade, var överdimensionerade för energieffektiva småhus både med avseende på installerad effekt och storlek. Utrustningen var dessutom för kostsam för att vara intressant för köpare och tillverkare av småhus. De system som vi nu testar är helt anpassade för småhusens behov och det nordiska klimat som vi bygger för.
Utöver fördelarna för den enskilda husägaren, kan de nya kombinerade värme- och ventilationssystemen bidra till en stor energieffektivisering i både nya och befintliga småhus. Det byggs cirka10 000 småhus årligen i Sverige. Om alla dessa småhus skulle förses med nya, kombinerade värme- och ventilationssystem skulle det bidra till ett minskat energibehov på 30–50 GWh/år. Ackumulerat till år 2030 skulle det innebära ca 0,4–0,6 TWh i minskad årlig energianvändning. Det motsvarar hela energianvändningen för ca 60 000 nybyggda småhus. Till det ska läggas en ännu större energieffektivisering i det befintliga småhusbeståndet om de nyutvecklade utrustningarna introduceras även där.
- Det låter kanske inte så betydelsefullt, men denna energieffektivisering skulle komma vid helt rätt tidpunkt, säger Agneta Persson.
- Merparten av de svenska småhusen värms av el, antingen direkt eller genom en värmepump. Att minska småhusens elanvändning skulle alltså frigöra väldigt viktig elkapacitet som kommer väl tillpass när vi ska ställa om vår elproduktion och elektrifierar våra transporter.
Fakta
Källa BeSmå
Text: Karin Lindström
Bild: Flexit Huspartner, modell av hus för provinstallation
| Dela |
|
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.