Ett femtiotal elnätsföretag har nu infört en så kallad effektavgift som en del av elnätstariffen till hushåll och mindre företag. Storleken på effektavgiften påverkas av om kunden använder elen när elnätet är högt eller lågt belastat.
Ett femtiotal elnätsföretag har nu infört en så kallad effektavgift som en del av elnätstariffen till hushåll och mindre företag. Storleken på effektavgiften påverkas av om kunden använder elen när elnätet är högt eller lågt belastat. Syftet med effektavgiften är att ge kunderna mer korrekta prissignaler om vad det kostar att använda elnätet, och att elnätet på så sätt kan nyttjas mer effektivt. För att effektavgiften ska uppfylla sitt syfte behöver den både vara träffsäker och lätt att förstå.
Flera nätföretag har under det senaste året infört en effektavgift som en del i nättariffen. Andra nätföretag har haft effektavgifter sedan flera år tillbaka, inte minst för större kunder som exempelvis industrier. Från och med 2027 ska det finnas en effektavgift i nättariffen för alla elkunder. I dagsläget har ett femtiotal av Sveriges cirka 170 elnätsföretag infört en effektavgift.
Hur effektavgiften ska vara utformad framgår av Ei:s föreskrifter, som ska tillämpas senast den 1 januari 2027. Från det datumet måste tarifferna vara konstruerade enligt de krav som ställs i föreskriften, men fram till dess har nätföretagen större frihet när de utformar sina tariffer. Dock måste de alltid ta hänsyn till ellagens allmänna krav på objektivitet, icke-diskriminering och skälighet.
Läs mer på Energimarknadsinspektionens hemsida!
Källa: Energimarknadsinspektionen
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.