Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Frågan i rubriken är minst sagt berättigad i dessa energipolitiska tider. Energifrågorna gör åter entré på den politiska agendan, äntligen kan jag tycka! I tider där klimatångesten tar ett allt fastare grepp och där nyhetsflödet konsekvent rapporterar följderna av vårt leverne; hur smältande isar och glaciärer är en skrämmande effekt av temperaturhöjningen på jorden, att allt fler arter dör ut och att den pågående klimatförändringen orsakar skogsbränder,
vattenbrist, översvämningar och svårartade väderfenomen och samtidigt skapar stora hälsoproblem för mänskligheten – är det minst sagt välkommet att energidebatten åter blossar upp. Vår energianvändning har en stor betydelse för miljön och klimatet men vi måste också inse att det finns lösningar .. men också låsningar. Låsta åsikter, bristande
insikter och en faslig massa uppfattningar som viner ostrukturerat runt i debatten.
Förvånande nog kan jag konstatera att debatten faller tillbaks till det dramatiska 1970-talets energikriser och kärnkraftens vara eller inte vara. Det är som om tiden stått stilla. Fast det har den ju inte. Energiförsörjning ser helt annorlunda ut nu än vad den gjorde för 35 – 40 år sedan. Men det tycks gå många förbi. Märkligt hur åsikter kan bita sig kvar och inte förändras fast förutsättningarna ser helt annorlunda ut nu, mot vad dem gjorde då.
Återigen ställer jag mig undrande – varför är delar av debatten kvar i gamla strukturer?
Låt oss inte mista hoppet utan se möjligheterna och dom finns, möjligheterna alltså. Tro mig! Låt mig ta några exempel: Vindkraften (på bilden ett vindkraftverk på Västgötaslätten, påsken 2019) står snart för 25% av vår totala elförsörjning (enligt nya prognoser uppnås detta kring år 2022), för 40 år sedan var tillskottet 0%. Solenergin går snart upp mot 1% av den svenska elförsörjningen, potentialen är långt mycket större och när snöbollen väl börjat rulla går det snabbt. Tyskland får till exempel snart 10% av sin el från solceller, det motsvarar ungefär 30% av den totala elanvändningen i vårt land. För 40 år sedan var solelens tillskott 0%. 1981 stod oljan för 84% av bränslemixen i landets samtliga fjärrvärmeverk. 2016 var andelen 2% och detta trots att fjärrvärmeförsörjningen ökat till 53,4 TWh från 27 TWh år 1981. Även med dessa tydliga fakta lever många kvar med uppfattningen att vi inte klarar oss utan kärnkraft och att omställningen till en hållbar energiförsörjning är svår, om inte omöjlig och framför allt anses det väldigt kostsamt. Medan den krassa faktan är att den starkt oljeberoende uppvärmningen vi hade under större delen av 1980-talet nu ersatts av andra energibärare. Det har alltid basunerats ut att den förnybara energin, och då främst sol och vind, är för dyr men så är det inte längre. Både sol och vind kan idag byggas konkurrenskraftigt utan subventioner. Idag är det på många håll i världen billigare att bygga solkraft och vindkraft än kolkraft och kärnkraft. Det kallar jag en tydlig och kraftfull förändring!
Uppfattningarna om energins tillgänglighet och prisnivåer är ändå inte är det värsta i debatten. Jag tycker det är långt mycket värre att det fortfarande råder en koncentration i prat och debatt om tillförsel och väldigt sparsamt om energieffektivisering, reglerteknik och möjligheterna att anpassa energianvändningen efter tillgången på energi. Vi har inte problem med energimängden (tillgången som sådan) utan den stora utmaningen ligger i att klara effekttopparna som uppstår under relativt kortvariga sekvenser – det är hur vi löser detta som debatten och funderingarna borde handla om. Denna problematik och utmaning måste handskas med vördnad och omsorgsfull eftertänksamhet. Effekttopparna kan effektivt kapas genom en effektiv energianvändning, klok och effektanpassad reglering av
effektuttagen och genom att energianvändningen i möjligaste mån anpassas efter tillgången på energi och att vi låter energibärarna väljas efter tillgång och möjligen också prisnivå.
Jag tycker det är viktigt att ha rätt utgångspunkt i diskussionen och bygga sina åsikter på fakta. Samtidigt måste hänsyn tas till marknadens förutsättningar och de villkor som gäller för energirelaterade investeringar, det vill säga långsiktighet. Användningen måste ställas före tillförseln, på så vis breddas diskussionen och ett allt för konsekvent stuprörstänkande kan undvikas.
Att riva upp energiöverenskommelsen är förkastligt, att bygga beslutsprocesser i fel ordning är förödande, att inte vara marknaden nära är skadligt, att inte se bredd och långsiktighet stjälper mer än det hjälper. Missar vi detta hamnar vi oundvikligen i en ofördelaktig kurs och dessvärre känns det som att vissa partier återfaller i en debatt som inte leder framåt utan snarare bakåt och med detta blir det inte hållbart. Varken uppfattningarna eller lösningarna.
För min del är frågan kring kärnkraftens vara eller icke vara redan besvarad genom konstatera och utgå ifrån de energiförutsättningar vi har idag. Det är solklart att vi bör trappa upp investeringarna i energieffektiva åtgärder, modern och smart reglerteknik och framför allt i förnybar energiteknik. Då når vi en hållbar, långsiktig och stabil energiförsörjning som ger en renare värld med lägre kostnader för sin energiförsörjning och framför allt inget avfall som kan påverka kommande generationer i 100 000 år!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Takten på utbyggnaden av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige har gått ner. Förra året installerades 21 600 anläggningar, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2024. Ökningen mellan 2022 och 2023 var 70 procent.
De nominerade för 25-årsjubilerande, prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset är klara. Prisutdelningen sker på Nordbygg i Stockholm den 23 april 2026 och prisutdelare är Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren.
Energimarknadsinspektionens (Ei) granskning av företaget Solör Bioenergi Fjärrvärme visar att kunderna inte fått den information som de enligt fjärrvärmelagen har rätt till i samband med prisändringar.
Slussen.biz var en av många som kopplatade upp sig när det nya energisimuleringsverktyget OptCore presenterades under ett webbinarium.
Poddvärdarna snackar propan, som är ett av få långsiktigt hållbara köldmedier, med Rebecka Asteberg från Enrad.
Snart är det dags för turné med ExpoVA som i tur och ordning besöker Göteborg, Jönköping och Linköping 14-16 april.
Slussen.biz passade på att göra ett nedslag när den egna turnerande mässan besökte Stockholm.
Slussen.biz fanns på plats när det var dags för Newton Neworking Day i Stockholm.
I drygt tio år har HSB Living Lab varit hem åt både människor och forskningsexperiment i Göteborg. Men nu har det blivit dags för själva byggnaden att hitta ett nytt hem. Den världsunika forskningsarenan söker nu nya ägare.
2026 års upplaga av VA-priset tilldelas RecoLab i Helsingborg, som med det banbrytande systemet Tre rör ut visar vägen mot framtidens resurseffektiva och klimatsmarta avloppshantering.
