Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. På tre år har elnätsavgifterna ökat med mer än fem gånger inflationen. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag, i flera fall med över 20 procent. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga kartläggning. Energimarknadsinspektionen har inte kunnat göra en nationell sammanställning av elnätsavgifterna – så komplexa är de nya prismodellerna. Nu presenterar Nils Holgerssongruppen den sammanställning som saknas. Kartläggningen visar att elnätsavgifterna fortsätter att öka i stora delar av landet. Elnätsavgifterna har stigit med 26 procent på tre år, jämfört med inflationen som under samma period uppgick till 5 procent.
– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört så kallade effektavgifter, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Fyra av tio hushåll bor i en kommun där elnätsbolagen infört effektivavgifter. Bolag som har infört effektavgifter höjer med i genomsnitt 10 procent, att jämföra med 4 procent för de bolag som ännu inte infört modellen. I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent.
De högsta elnätsavgifterna finns fortsatt i södra delen av landet. 7 av 10 av de dyraste kommunerna återfinns i Skåne där Kraftringens är dyrast. Samtidigt finns det även elnätsbolag i södra Sverige som tillhör landets billigare.
– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren
De kraftiga höjningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket gett bolagen större möjlighet att höja avgifterna. Samtidigt har både riksdagen och Energimarknadsinspektionen pekat på behovet av att se över regleringen för att säkerställa att elnätsbolagen inte överkompenseras på kundernas bekostnad. – Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.
Läs mer och ladda ner statistik På Nils Holgerssongruppens webbplats finns mer information om elnätsavgifterna 2026, inklusive tabeller per kommun, jämförelser över tid och data per elnätsföretag. Här kan du också ladda ner hela underlaget i Excel- och PDF-format.
Sedan år 1996 ger Nils Holgersson Gruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Nils Holgersson Gruppens medlemmar är för närvarande Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Källa: Nils Holgerssongruppen
| Dela |
|
Tillbaka |
Bild: Pixlar & Prompter. Konsekvenserna av eftersatta VA-system märks långsamt, medan en dysfunktionell skola märks tydligt och snabbt. Läs hela ledaren i SvD
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Konkurrensverkets beslut att bötfälla Tapwell för prisstyrning av återförsäljare.
ExpoStyr är höstens första Expo. 25-27 augusti får i tur och ordning Halmstad, Göteborg och Borås besök av 15 företag som bjuder på det senaste inom fastighetsautomation.
Livsmedelsverket fördelar 25 miljoner kronor vardera till Bodens kommun och Region Gotland. Pengarna ges i syfte att snabbare kunna ge effekt av redan planerade åtgärder inom dricksvattenområdet.
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt.