Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Boverket har lämnat lag- och förordningsförslag till regeringen om implementering av EU:s krav på att redovisa nya byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln och gränsvärden. Hela livscykeln ska redovisas senast den 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter. Övriga byggnader omfattas från den 1 januari 2030 och då införs även krav på gränsvärden.
Förslaget innebär att krav på beräkning och redovisning av klimatpåverkan samt gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan införs som ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen. Kravet ska gälla nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration.
Samtidigt föreslår Boverket att nuvarande regler om klimatdeklaration upphävs och ersätts av de nya bestämmelserna. Beräkning och redovisning av klimatpåverkan föreslås börja gälla från den 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter och övriga nya byggnader från den 1 januari 2030. Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan föreslås börja gälla år 2030. Tidplanen är i linje med EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD).
– Det finns flera skäl till att Boverket föreslår att reglerna införs i plan- och bygglagen. När gränsvärden införs är det mer naturligt att detta hanteras av byggnadsnämnden i den vanliga byggprocessen med övriga tekniska egenskapskrav. Det underlättar även för byggherren att ha kontakt med endast en myndighet, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.
Boverket föreslår att gränsvärdena anpassas efter olika byggnadstyper och utformas så att de ger en tydlig styrning mot minskade utsläpp, men ändå är möjliga att uppfylla för hela branschen. För byggnader med särskilt utsläppsdrivande förutsättningar föreslås möjlighet till undantag i enskilda fall.
Byggbranschen behöver förbereda sig på en stor omställning när det gäller beräkning och redovisning av klimatpåverkan från byggnader, jämfört med nuvarande regler om klimatdeklaration som infördes år 2022. Hela livscykeln och i princip hela byggnaden ska ingå i redovisningen, det vill säga betydligt mer data om byggnaden behöver samlas in. Dessutom införs även gränsvärden för maximal klimatpåverkan för byggskedet. Det innebär att det krävs tidiga beräkningar av byggherren för att säkerställa att gränsvärden klaras för den färdiga byggnaden.
I uppdraget har Boverket haft fokus på konsekvenserna för bland annat små och medelstora företag. Fokus har varit även på förutsättningar för byggherrar och kommuner.
– Vår samlade bedömning är att författningsförslaget är samhällsekonomiskt motiverat och sannolikt lönsamt. Vi föreslår gränsvärden som bedöms ge tydliga incitament att minska klimatpåverkan, samtidigt som risken att företag slås ut bedöms som liten, särskilt mindre aktörer, säger Kristina Einarsson.
I rapporten presenteras också en riktning för hur gränsvärdena kan skärpas över tid fram till år 2050 för att bidra till EU:s mål om klimatneutralitet.
– Boverket har gjort en tolkning av EU:s olika klimatmål. För år 2040 beskriver vi en målsättning som innebär att utsläppen minskar med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer, säger Kristina Einarsson.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
I dag 3 augusti tillträder Kristoffer Tamsons som vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
VA-taxan kan bli fyra gånger dyrare framöver enligt Svensk Vatten som snart lanserar sin investeringsrapport, rapporterar sr.se.
Många bevattningsförbud beror inte på torka eller låga grundvattennivåer utan på att vattenverk och ledningsnät har svårt att leverera tillräckligt mycket dricksvatten, rapporterar sr.se.
En känd VVS-profil har räddat hela anläggningen på Gotland undan en mycket nära konkurs. Foto och artikel: från tidningen Helagotland, Henrik Radhe
Bild: Pixlar & Prompter. Konsekvenserna av eftersatta VA-system märks långsamt, medan en dysfunktionell skola märks tydligt och snabbt. Läs hela ledaren i SvD
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
