Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Myndigheter ska ställa krav på skäliga arbetsvillkor i vissa upphandlingar. Riksrevisionens granskning visar att detta sällan sker, och att myndigheterna därmed riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid. Det främjar ett socialt skydd och bidrar till sund konkurrens på lika villkor.
Från utredningen:
Trots skärpta lagkrav förekommer det uppgifter i media om att arbetstagare utnyttjas i företag som utför arbeten åt offentlig sektor. Byggbranschen är särskilt utsatt. Ett exempel är att det finns misstanke om att utländsk arbetskraft utnyttjats i samband med renoveringen av Sveriges riksdag.
Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid. Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher.
– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar vidare att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.
– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Bristerna beror framför allt på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar.
Upphandlingsmyndigheten erbjuder visserligen ett uppskattat stöd till myndigheterna, men har inte haft möjlighet att ta fram färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.
Riksrevisionen konstaterar också att staten saknar en struktur som säkerställer att myndigheterna lever upp till lagkraven. Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn över myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor, och myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar inga sanktioner. Regeringen har inte agerat tillräckligt för att åstadkomma förbättringar, vilket har lett till låg efterlevnad av lagstiftningen.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bild: Pixlar & Prompter. Konsekvenserna av eftersatta VA-system märks långsamt, medan en dysfunktionell skola märks tydligt och snabbt. Läs hela ledaren i SvD
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Konkurrensverkets beslut att bötfälla Tapwell för prisstyrning av återförsäljare.
ExpoStyr är höstens första Expo. 25-27 augusti får i tur och ordning Halmstad, Göteborg och Borås besök av 15 företag som bjuder på det senaste inom fastighetsautomation.
Livsmedelsverket fördelar 25 miljoner kronor vardera till Bodens kommun och Region Gotland. Pengarna ges i syfte att snabbare kunna ge effekt av redan planerade åtgärder inom dricksvattenområdet.
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt.
