Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Urbaniseringen har drivit på stadsutvecklingen. Speciellt i huvudstäder. Idag bor nästan 25 procent av Sveriges befolkning i Stor-Stockholm. Regionen är en av de snabbast växande i Europa. Invånarantalet har växt oavbrutet sedan 1982.
År 1800 bodde knappt 10 procent av Sveriges befolkning i städer. Stor-Stockholms invånarantal 1968 var 427 235 personer. I år är motsvarande siffra 2 385 643 personer. Inflyttning skapar arbete och behov av bostäder. Staden växer, förtätas och ändrar skepnad. Det byggs. Kontinuerligt, överallt och hela tiden – kan tyckas.
För att förhindra trafikinfarkt har de kollektiva resealternativen under många, många år byggts ut i en rasande fart. Kontorsbyggnader har skjutit i höjden under decennier. Staden har kontinuerligt fyllts på med restauranger och härliga kvarterskrogar samtidigt som bostadsbristen har varit ett växande problem under den långvariga urbaniseringen.
Och nu, med pandemins inverkan vänds plötsligt tillvaron upp och ner. Invanda mönster bryts och nya behov växer fram. Beteenden förändras på ett sätt som ingen hade kunna förutse. Och allt detta sker i princip över en natt. Plötsligt bör vi inte åka kollektivt. De som kan bör arbeta hemifrån. Restaurangbesök i större sällskap är inte att tänka på. De stora galleriorna gapar allt mer tomma. Och många kulturevenemang har tagit en ofrivillig paus.
Jag läser om hur coronan plötsligt förvandlade New York på ett högst oväntat sätt. Staden i ständig rörelse står plötsligt stilla. Bostadspriser faller, arbetsplatser töms och de som kan far hem till barndomsstäder eller sina sommarhus. Frågan är vad som kommer att hända med våra städer? Är förändringarna vi ser tillfälliga eller
bestående?
Mer hemarbete ställer nya krav på våra bostäder men också på stadens kontorsbyggnader. Kontorsarbetet har gått från individuella rum till aktivitetsbaserade arbetsplatser. Till detta kommer nu en lågkonjunktur och ett ökat hemarbete som innebär att allt fler kontor står tomma. Utrymmesbehoven har blivit betydligt mindre. Vissa kontor kommer byggas om till lägenheter och till andra användningsområden. Men många kommer också att anpassas efter de nya villkor som gäller på marknaden. Dels de öppna, flexibla utrymmena som efterfrågas i de mer aktivitetsbaserade funktionerna, som faller under konceptet co-working. Samtidigt kommer nya krav växa fram som en följd av coronapandemin. Noggrannare OVK, beröringsfria installationer som till exempel talstyrda hissar och dörrar. Det kommer också att ställas krav på öppna och generösa ytor som naturligt möjliggör distansering mellan medarbetarna. Ventilationssystemen kommer att anpassas för att minska riskerna för smittspridning, vilket kommer ställa nya krav och normer.
Städer i förändring kommer behöva en dynamisk byggmarknad som med kreativitet kan anpassa bostäder, kontorshus, restauranger, handelsplatser och transportsystem till den framtid som vi är på väg mot och det vi ser finns runt hörnet.
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Forskare har, på uppdrag av Konsumentverket, undersökt hur frågan om prissättning för fjärrvärme hanterats av fjärrvärmebranschen under två viktiga tidsperioder i den svenska fjärrvärmehistorien.
Kylar och frysar har slagits ut i flera Ica- och Coopbutiker, rapporterar bland annat svt.se.
M-TEC VHPA R290 – en modulär bergvärmelösning som förändrar spelreglerna finns nu i lager hos Klima Nor.
Poddvärdarna Mats och Kay har fått ett innehållsrikt snack med Rikard Silverfur från branschorganisationen Fastighetsägarna om hur de nya EPBD-reglerna påverkar landets fastighetsägare.
Slussen.biz fanns på plats när Europas största mässa för installationsteknik, ISH, arrangerade ett press- och nätverksevent inför mässan i mars 2027.
Under varma sommardagar är en sval och behaglig miljö särskilt viktigt för äldre. Därför prövar nu Öresundskraft och Helsingborgs stad en ny lösning på vårdboendet Stattenahemmet för att skapa jämnare och behagligare temperaturer.
Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, har nominerats till Årets samhällsaktör 2026 i kategorin Ledarskap. Under hans ledning har Svenskt Vatten bidragit till att lyfta vatten och avlopp från en branschfråga till en strategisk samhällsfråga.
Umeå kommun har varit projektvärd för arbetet med en ny handbok, som tagits fram av Profu, som ska stärka kommuners energiplanering.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Utmaningar när PFAS-haltigt vatten bereds till dricksvatten med jonbytarhartser.
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
