Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det sägs att ur kaos föds ordning. Men måste det vara så plågsamt att komma till eftertanke? Det är många frågor och konstateranden som aktualiseras i dessa coronatider.
Många självklarheter ställs på sin spets och många oväntade saker ser plötsligt dagens ljus. Jag sitter på min kammare och funderar över vilken värld vi ska vakna upp till när coronapandemin har klingat av. Kommer det att finnas en tid före och en tid efter? Hur och på vilket sätt kommer vi förändras som människor och vad kommer det sätta för spår i utvecklingen?
Det är uppenbart att existentiella hot mot mänskligheten förenar och ger kraft till handling. Våra ledande politiker talar enat om krispaket. Plötsligt förenade i handlingar som för några månader sedan hade varit otänkbara. Snabbt, resolut och enat tas besluten. Kommer modet och det brinnande engagemanget och handlingskraften att kvarstå? Kommer våra beslutsfattare och opinionsbildare ta chansen och möjligheten att efter pandemin utveckla
en ny hållbar modell för vårt välstånd?
Plötsligt klarnar luften! Vi kan läsa hur luftföroreningarna i Kina minskade med 20 - 30 procent under februari. Satellitbilder visar att utsläppen av kväveoxid minskar över Europa. Även utsläppen av växthusgaser sjunker. Det är både intressant och fascinerande att se hur snabbt naturen återhämtar sig. Nu får vi hoppas att våra tankar klarnar på samma sätt som luften. Att vi låter modet och framtidstron vägleda viljor och beslut för att fortsätta den
gröna återhämtningen.
Mod och hopp. Bild av Sasin Tipchai från Pixabay
I en kris av den dignitet som vi upplever med covid 19, där plötsligt samhället och mänskligheten ställs inför ett hot av extraordinär art - då samlar vi oss. Gigantiska krispaket presenteras och beslutas i politiskt samförstånd, på rekordtid. Det hade varit en hissnande tanke tidigare men nu en realitet. Vi ser hur människor sluter sig samman och agerar för vårt gemensamma bästa. Myndigheter samverkar, nyckelgrupper i samhället ger allt och forskning samordnas. Allt verkar plötsligt möjligt!
Det är många som talar om nya ekonomiska modeller, en ny struktur för samhället som bygger på gröna robusta principer. Inkluderande, hållbara och med stark motståndskraft. Det är nu vi kan förnya och investera i framtiden. Låt oss använda våra resurser till att förnya det basala för ett modernt och hållbart samhälle. Nu kan vi med krispaket öka hållbarheten i våra städer med förnyade VA-nät, energieffektiva renoveringar av byggnader och sätta den
förnybara energin i fokus. Allt för att skapa långsiktig hållbarhet.
Nu gäller det att samla erfarenhet och insikt. Coronakrisen lär oss att forskare inte är överens och det kanske dom inte ska vara heller, i ett dynamiskt samhälle. Covid-19 lär oss också svårigheterna med riskvärdering och acceptans av risk. Det som skyndsamt måste göras ska värderas, beredas, ifrågasättas och diskuteras för att slutligen beslutas.
Riskbedömningarna ska göras av experter och inga andra. Svåra och komplicerade samhällskriser måste beslutas politiskt. Här måste de personliga och det politiska egenintresset läggas åt sidan. Och det är precis det som händer.
Det är dessa lärdomar och erfarenheter vi nu kan bära med oss för att lösa klimatkrisen. Att lösa klimathotet kommer att kräva samma mod, samma beslutsamhet och samma engagemang. Det är ingen enkel resa att ställa om till ett hållbart samhälle, MEN nödvändigt.
Låt oss hoppas att tiden efter corona förenar oss på samma sätt med samma engagemang och samhörighet. Vi måste våga söka efter och skapa modeller för en klimatneutral ekonomi som värnar om den biologiska mångfalden. Samtidigt kommer det att uppstå nya näringar i omställningsarbetet som ger tillväxt och nya jobb och dessutom en förbättrad livsstil!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Regeringen har i dag beslutat att utse Nancy Mattsson till ny generaldirektör och chef för Boverket. Hon tar över tjänsten efter Anders Sjelvgren som innehaft den sedan 2017.
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
