Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Så var det då äntligen dags för en ny krönika från vår krönikör Lars Andrén. Den här gången funderar han kring ämnet fastighetsautomation, vilket passar bra då ExpoStyr har premiär i april.
Jag sitter och tänker på fastighetsautomation. Ett för mig ganska nytt begrepp men för andra något vedertaget och som symboliserar moderna, digitala verktyg med syfte att effektivisera fastighetsförvaltningen. Tankarna far runt där jag sitter i solen, på min farstuingång till vårt hus som är byggt 1927 – en kontrast i sig. Vår boning är ett tidstypiskt hus med sin karakteristiska falkenbergsputs. En byggnad som från början värmdes med vedeldning, sannolikt genom en eldstad i varje rum. Värmeförsörjningen moderniserades under 1950-talet med ett oljeeldat, centraliserat och vattenburet värmesystem. Några decennier senare gjorde fjärrvärmen entré i huset och oljepannan och oljetanken slängdes ut. En stor befrielse, inte bara för miljön utan även för utrymmet i källaren. Husets karaktär har förblivit relativt orörd men vad gäller uppvärmning har det följt tidens tand, ingen tvekan om det. Och jag undrar vad som ska bli nästa steg, ska månne detta hus också följa trenden och ansluta sig till den moderna, digitala fastighetsautomationens tidsålder?
Det är intressant hur tiden för med sig ny teknik och visar mänsklighetens utvecklingsbenägenhet. Inom många områden händer mycket och det händer fort. Begreppet intelligenta fastigheter är utan tvekan ett sådant område. Från vårt hus, med sitt decentraliserade värmeförsörjningssystem och självdragsventilation, är onekligen steget långt till dagens moderna byggnader där allt fler funktioner digitaliseras. Numer handlar det inte bara om hypersmart och modern reglerteknik för fullgott inomhusklimat utan något
betydligt mer sofistikerat.
Nu ska byggnader tala med varandra, hela områden och regioner ska samverka och effektivisera sin energianvändning. Ren och gratis energi ska ges företräde. Allt för att minimera driftskostnader och minska våra byggnaders miljö- och klimatavtryck. Och det är viktigt att byggnadssektorn verkligen tar utmaningen på allvar då 40% av vårt lands energianvändning går till bostäder och service.
Och frågan är hur långt vi kan gå i våra ambitioner? Kan det finnas en risk att vi konstruerar allt för avancerade system som blir sårbara vid till exempel strömavbrott eller om någon utomstående vill påverka basala funktioner i byggnader och för den delen i samhället i stort? Det är viktigt att systemen inte blir så avancerade och komplexa att de begränsas i vilka som kan sköta dom och att inte säkerheten påverkas och naturligtvis också för systemens drift- och skötselkostnader. Hur säkerställer vi att systemen inte missbrukas? Hur garanterar vi att komplexiteten blir tillgänglig för alla och inte enbart för de som sitter med expertkunskapen och kan felsöka, åtgärda och hålla rimliga prisnivåer för sina tjänster? Det går inte heller att undgå att fundera över det växande elbehovet som vår allt mer digitala värld kräver. Det är ju inte bra att den energivinst vi gör på gungorna går förlorad i karusellerna.
Styrcentralen är i mångt och mycket husets hjärta. Foto: Mikael Ekberg
Men visst är det lockande. Att skapa system som kan styra, reglera och övervaka tekniska installationer i byggnader för att optimera inomhusklimatet. Värme, belysning, ventilation och mycket annat kan samordnas och trenden är tydlig. Systemen kopplas samman och utvecklas till administrativa nätverk för att kunna öka kontrollfunktionerna för inomhusmiljön, energianvändningen, rumsutnyttjande och mycket annat. Det öppnar också upp för att skapa centraliserade styrfunktioner som kan skötas och övervakas på distans. Att centralt kunna mäta och följa upp, analysera och effektivisera blir fullt möjligt. Genom att synkronisera olika system för en effektivare energianvändning och möjligheterna att maximera användningen av förnybar energi finns det bara vinnare.
Det är många frågor som väcks i den soliga stunden på trappan. Men för min del känns det tryggt. Utvecklingen av tekniken är i full gång och skördar stora vinster – i många led. Och det ska naturligtvis inte stoppas. Det är självklart att vårt hus från 1927 ska följa med i trenden. Vi ska också investera i solel och balansera vårt överskott mot nätet så att de byggnader som inte har lika bra södertak kan nyttja solens överlägsna energi. Och i vår byggnad har vi snart en egen sofistikerad fastighetsautomation som reglerar värmen efter hur vi använder rummen och styr vår elanvändning i möjligaste mån efter solcellernas produktion och kanske det allra viktigaste .. hjälper oss att visualisera energin.
Det kanske är en av de allra största tillgångarna med den moderna fastighetsautomationen, att hjälpa oss att synliggöra energin och förstå att vi kan påverka användningen, inte bara med tekniska hjälpmedel utan också genom beteende. Genom att anpassa oss efter tillgången på energi utnyttjas energisystemen bättre, framför allt vad avser effektproblematiken. Det är genom att kapa effekttopparna som vi i framtiden verkligen
kommer att minska kostnader, såväl i det lilla som i det stora. Det är här vi kommer att kunna få riktigt stora förtjänster med en ny, modern digitaliserad och sammankopplad IoT-teknik.
Jag har under alla mina föreläsningar mött många, många kunniga energiexperter men hittills har ingen kunnat definiera en kWh på ett för mig begripligt sätt. Jag tänker ofta på min mormor som föddes i början av 1900-talet och som upplevde många svåra köldperioder i vårt land. Hennes förhållande till en kWh var ganska enkel: en underarms stor vedpinne av björk som inte vägde alldeles för mycket för att ha rätt fukthalt och därmed kunde ge mesta möjliga värme i eldstaden. Det är inte utan att jag funderar i solskenet på min farstukvist vad mormor hade tänkt om dagens moderna energilösningar ...
Lars Andrén
Krönikör
Fotnot: Åsikter och analyser är krönikörens egna
Vill du veta mer om det senaste inom fastighetsautomation. Besök ExpoStyr som kommer till Norrköping, Örebro och Göteborg 9-11 april. Klicka här!
| Dela |
 |
Tillbaka |
Region Stockholms förvaltare av vårdfastigheter, Locum, är vinnare av den 23:e upplagan av prestigefyllda och tradtionstyngda Stora Inneklimatpriset som delades ut under Nordbygg den 25 april.
I EKB Produkters monter på Nordbygg kan man inte bara prata fläktar utan även utmana elitracingföraren Elias Adestam på den legendariska banan Spa i Belgien.
Idag klockan 15 är det dags för Nordbyggs prisregn. Då får vi bland annat veta vilken av de fyra nominerade som tar hem den här upplagan av traditionstyngda och prestigefyllda Stora Inneklimatpriset.
Slussen.biz är hos Bauer på Nordbygg, som berättar om företagets lösningar för problem med fastighetens värmesystem
Parallellt med Nordbygg arrangeras i år även den internationella inneklimatkonferensen RoomVent med cirka 300 deltagare från hela världen.
Ett lite udda grepp under Nordbygg är att i Abelkos monter har en programmerare på plats som visar grafisk programmering av fastighetsautomationssystem.
I Calectros monter på Nordbygg presenteras bland annat den världsunika kanaldetektorn Uniguard 8. Slussen.biz gjorde ett stopp i montern och fick veta mer.
Nordbyggs andra dag är igång och Slussen.biz gör ett besök hos Thermokon-Danelko där besökarna bland annat får veta mer om två nya regulatorer.
Under Nordbygg tog Slussen.biz chansen att lära sig mer om fläktar genom att delta i ebm-papst Fläktskola.
Slussen.biz har gjort ett nedslag och träffar Pelle Pedersen i Nordtecs monter på Nordbygg där det bland annat presenteras en ny vacuumpump för kylmaskiner.
