Under 70-talet upptäcktes stora risker med att använda materialet asbest som bland annat orsakar lungsäckscancer, en obotlig cancer som oftast leder till döden inom några månader. Många som arbetade inom byggbranschen drabbades av allvarliga tumörsjukdomar efter att ha inandats asbestfibrer som spridits i luften genom byggdamm. Särskilt utsatta var yrken som rörmokare och isolerare.
1975 skärptes reglerna och 1982 föreskrev Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket, ett totalförbud mot asbest. Den nya studien visar de positiva effekterna av asbestförbudet över tid.
– Effekten av det förebyggande arbetet mot asbest kommer nu med 30 års fördröjning. Det kan ta tid att se effekterna av ett förbud mot ett hälsofarligt material som asbest. Ofta hamnar fokus på omedelbara effekter, men för att se verkningar över tid krävs annat fokus och mer analys, säger Magnus Svartengren, överläkare vid Arbetsmiljöverket.
Studien är gjord av forskare vid Umeå universitet och har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health. Forskningen bygger på att man studerat personer som började sitt arbetsliv i mitten av 1970-talet då användningen av asbest minskade kraftigt, dels genom regleringar, dels genom överenskommelser på arbetsmarknaden.
– Om den grupp som idag är 60 år skulle haft samma risk för lungsäckscancer på grund av asbest som de som började arbeta på 1960-talet, så skulle det ha inträffat cirka 12 fall år 2012. Lägger man till risken för lungcancer som är minst lika stor, så innebär det ungefär 24 fall per år av cancer med mycket hög dödlighet som har förebyggts genom asbestförbudet och åtgärder på arbetsmarknaden, säger Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Studien är gjort på personer som är födda i Sverige eftersom personer som invandrat kan ha jobbat i länder där reglerna för asbestanvändning är annorlunda. Nu finns det ett EU-direktiv som styr hur man får hantera asbest i Europa. I Sverige är det införlivat i föreskrifterna om asbest.
Källa: Arbetsmiljöverket
Dela |
|
Tillbaka |
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.