Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Dygnsnederbörd behandlas utifrån 100-åriga serier. Antalet modest stora regn har ökat men inte de extrema regnen. Korttidsserier analyseras i detalj. Tillförlitligheten är dålig, om mätarna inte ses över dagligen. Disaggregeringsteknik prövas för generering av korttidsstatistik från dygnsregn. Kombinationer av havsnivåer och regn undersöks.
Sammanfattning: Dygnsnederbörd från 9 orter i södra Sverige från sent 1800-tal fram tills idag analyseras. Andra databaser som använts är 50-årsserier från ett antal orter i Skåne och dygnsregn mellan 1961–1990 från ungefär 200 stationer i Skåne. Antalet modesta regn med återkomsttid ett år eller mindre har ökat, men inte extremnederbörd med återkomsttid 2 år eller längre. Dygnsårsmaximum för en ort kan relateras till årsnederbörd, men de verkligt extrema händelserna är slumpartade.
Korttidsmätningar med olika tippmätare i Malmö analyseras. Bortfallet av mätvärden är stort, såväl för att mätarna under perioder inte fungerat som för att fel mätvärden registrerats. En slutsats är att mätningar från olika händelser behöver studeras i detalj. Regn vid de olika stationerna har samma karaktär och tillhör samma fördelning.
Disaggregeringsteknik har används för generering av korttidsregnstatistik från dygnsnederbörd. Genom att för en period med uppgifter om korttidsnederbörd först aggregera 10 min regnvolymer via 20 min och 40 min upp till dygn och sedan disaggregera nedåt i tidssteg bestäms sannolikhet för hur regnet fördelar sig i kortare tidsintevall. I föreliggande studie har 6 regnintensititetsintervall använts. Parametrar har bestämts med data från Malmö och tekniken har tillämpats med dygnsregn från Helsingborg. Överensstämmelsen mellan observerad regnstatistik för Helsingborg och genererad regnstatistik är god för regn med kort återkomsttid, men för 10-årsregn endast för regn med varaktighet minst en timme. Flera år av korttidsdata behövs för parameterbestämning.
Fem olika regionala klimatmodeller utan bias-korrigering har testats på regn för perioden 1961–1990 i Göteborg. Medelårsmaximum av dygnsregnet bestämdes väl. Genererad statistik av antalet modesta regn per år och extrema regn med lång återkomsttid stämde sämre överens med statistik baserad på observationer. I en annan studie för Mumbai utnyttjades nio olika General Circulation Models med bias-korrektion. Fyra av modellerna visade på signifikant eller nära signifikant ökning av daglig regnintensitet fram till år 2099.
Sannolikhet för kombinationer stora regn och höga havsnivåer har undersökts för orter längs svenska kusten mellan Göteborg och Oskarshamn och dessutom för Luleå/Kalix. Återkomsttid för olika kombinationer av händelser har beräknats direkt från observerad frekvens av händelserna, men för Göteborg också genom kombinationer av olika fördelningar. Kombinationen 1-årsregn och 1-års havsnivå har återkomsttid cirka 50 år.
En studie av dagvattenkvalitet har gjorts i Trelleborg. För det första avrinnande regnvattnet finns oavsett regnförhållanden ett starkt samband mellan halten suspenderat material och koncentrationen av tungmetaller och av fosfor. De mikrobiologiska förhållandena i dagvattnet har också undersökts. Föroreningar med humant ursprung kommer från olika aktiviteter och olika delar av avrinningsområdena och kan inte relateras till trafikintensitet.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
Snart är det dags för ExpoVent. Den 20-22 maj är det Växjö, Jönköping och Norrköping som får besök. Det bjuds på utställning, föreläsning och gratis lunch.
Tranås Energi jobbar strategiskt för att undvika cyberangrepp mot solcellsparken i Bredstorp utanför Tranås, rapporterar svt.se.
