Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sammandrag: Denna kunskapssammanställning sammanfattar det aktuella kunskapsläget om dammar och andra sedimenteringsanläggningar, våtmarker, filtertekniker, diken, infiltrationssystem och gröna tak. Anläggningarnas funktion, reningseffekt, skötselbehov och förslag på dimensioneringskriterier behandlas.
Sammanfattning: En brukarvänlig rapport som belyser föroreningsproblematiken i dagvatten är nu färdig. Rapporten är en sammanställning av svensk och internationell kunskap om dagvattenrening. Huvudförfattare är Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet.
Föroreningar i dagvatten uppmärksammas allt mer som källa till betydande miljöproblem. Förhöjda halter av tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH), salter, näringsämnen och mikroorganismer innebär en risk för de recipienter som tar emot dagvatten från städerna. Föroreningarna kan påverka naturliga ekosystem, men det finns också risk att råvattentäkter för vattenverken förorenas. Dagvattenbehandling blir allt viktigare för att och möta de krav som ställs i bland annat ramdirektivet för vatten och badvattendirektivet.
Olika tekniker för dagvattenbehandling har utvecklats. Vissa är främst inriktade på rening av dagvattnet, medan andra i första hand används för att fördröja dagvattenflödet. Även anläggningar av den senare typen har tagits med i rapporten eftersom de kan påverka kvaliteten på dagvattnet som släpps ut eller ge viss rening som bieffekt. Vissa av teknikerna är vanliga i Sverige; andra är ännu inte i bruk.
Anläggningar för rening av dagvatten måste fungera med korta uppehållstider och ojämna flöden, och ibland med krav att leverera ekosystemtjänster och sociala värden. Reningstekniker som beskrivs i rapporten är dagvattendammar och andra sedimenteringsanläggningar, artificiella och flytande våtmarker, filtertekniker som biofilter, brunnsfilter, membranfilter och reaktiva filtermaterial, svackdiken och översilningsytor, infiltrationsanläggningar, gröna tak, samt avancerade metoder för att ta bort lösta ämnen. Rapporten sammanfattar och diskuterar teknikernas reningseffekter, metodernas för- och nackdelar samt funktionen i svenska klimatförhållanden. Den ger förslag på dimensioneringsprinciper och behandlar kontroll, drift och underhållsbehov.
Lämpliga reningsanläggningar måste väljas, kombineras och placeras strategiskt. Eftersom införandet av reningsanläggningar för dagvatten bedöms öka de närmaste åren är det viktigt att kommuner och konsulter har lättillgänglig och samlad tillgång till den aktuella kunskapen inom området. Annars ökar risken att det byggs anläggningar som fungerar sämre, att deras långtidsfunktion inte är tillräcklig och att man väljer fel anläggningstyp. I och med det skulle stora investeringar förhindras ge optimalt resultat.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela |
 |
Tillbaka |
Branschorganisationen Svensk Ventilation har haft årsmöte. där man bland annat hann med att välja en ny ordförande efter avgående Robert Johansson.
Nu är det avgjort – Spritfabriken i Eslöv har utsetts till vinnare i tävlingen Allmännyttans bästa renovering 2025.
I den senaste marknadskontrollen av vattenmätare som gjorts av Swedac höll 5 av 70 mätare inte måttet. En av mätarna hade så allvarliga fel att nästan ingen vattenförbrukning alls visades vid höga flöden.
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
