Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Boverket har lämnat lag- och förordningsförslag till regeringen om implementering av EU:s krav på att redovisa nya byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln och gränsvärden. Hela livscykeln ska redovisas senast den 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter. Övriga byggnader omfattas från den 1 januari 2030 och då införs även krav på gränsvärden.
Förslaget innebär att krav på beräkning och redovisning av klimatpåverkan samt gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan införs som ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen. Kravet ska gälla nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration.
Samtidigt föreslår Boverket att nuvarande regler om klimatdeklaration upphävs och ersätts av de nya bestämmelserna. Beräkning och redovisning av klimatpåverkan föreslås börja gälla från den 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter och övriga nya byggnader från den 1 januari 2030. Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan föreslås börja gälla år 2030. Tidplanen är i linje med EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD).
– Det finns flera skäl till att Boverket föreslår att reglerna införs i plan- och bygglagen. När gränsvärden införs är det mer naturligt att detta hanteras av byggnadsnämnden i den vanliga byggprocessen med övriga tekniska egenskapskrav. Det underlättar även för byggherren att ha kontakt med endast en myndighet, säger Kristina Einarsson, projektledare på Boverket.
Boverket föreslår att gränsvärdena anpassas efter olika byggnadstyper och utformas så att de ger en tydlig styrning mot minskade utsläpp, men ändå är möjliga att uppfylla för hela branschen. För byggnader med särskilt utsläppsdrivande förutsättningar föreslås möjlighet till undantag i enskilda fall.
Byggbranschen behöver förbereda sig på en stor omställning när det gäller beräkning och redovisning av klimatpåverkan från byggnader, jämfört med nuvarande regler om klimatdeklaration som infördes år 2022. Hela livscykeln och i princip hela byggnaden ska ingå i redovisningen, det vill säga betydligt mer data om byggnaden behöver samlas in. Dessutom införs även gränsvärden för maximal klimatpåverkan för byggskedet. Det innebär att det krävs tidiga beräkningar av byggherren för att säkerställa att gränsvärden klaras för den färdiga byggnaden.
I uppdraget har Boverket haft fokus på konsekvenserna för bland annat små och medelstora företag. Fokus har varit även på förutsättningar för byggherrar och kommuner.
– Vår samlade bedömning är att författningsförslaget är samhällsekonomiskt motiverat och sannolikt lönsamt. Vi föreslår gränsvärden som bedöms ge tydliga incitament att minska klimatpåverkan, samtidigt som risken att företag slås ut bedöms som liten, särskilt mindre aktörer, säger Kristina Einarsson.
I rapporten presenteras också en riktning för hur gränsvärdena kan skärpas över tid fram till år 2050 för att bidra till EU:s mål om klimatneutralitet.
– Boverket har gjort en tolkning av EU:s olika klimatmål. För år 2040 beskriver vi en målsättning som innebär att utsläppen minskar med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer, säger Kristina Einarsson.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
