Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bostadsbyggandet ökar med 5 400 påbörjade bostäder under prognosperioden 2024-2025. Det visar Byggföretagens nya konjunkturprognos som prognostiserar att 33 700 lägenheter och småhus påbörjas under nästa år.
I höst går Rörgrossistföreningens, RGF, vd Joacim Nordh i pension och ersätts av Katarina Swahn, tidigare Inköpschef Assemblin VS AB.
Naturskyddsföreningen har testat kranvatten på 63 platser runt om i Sverige. Drygt nio av tio prover innehöll miljögifterna PFAS. Samtliga prover från ytvatten runt om i landet innehöll PFAS.
Sveriges Radios Kaliber har gått igenom alla anmälningar till Elsäkerhetsverket som rör solceller sedan 2021. Där finns ett fyrtiotal företag som har brutit mot elsäkerhetslagen genom att sätta upp solceller utan behörighet.
Regeringen ger Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och utreda hur denna påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.
Samhället behöver förbereda sig för en framtid med högre vattennivåer och både fler och mer omfattande skyfall. I en ny rapport från VA-Fakta studeras de enorma ekonomiska konsekvenserna av ökande skyfall.
Tredje kvartalet har bjudit på en återhämtning i försäljningen av värmepumpar. Det visar statistik från Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP.
Exploderande lustgastuber skapar kostsamma stopp i fjärrvärmeverk. Dessutom riskerar personal att skadas, rapporterar svt.se.
Stabilare och mer effektiva material för solceller krävs i den gröna omställningen. Så kallade halida perovskiter lyfts av forskare från Chalmers fram som ett lovande alternativ till dagens kiselbaserade material.
Läckande sprinklerdysor och sprinklersystem som löser ut utan att det brinner riskerar att förstöra kulturarvet, rapporterar svt.se.
