Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige har som mål att uppnå netto-nollutsläpp till 2045 och därefter åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser. Detta kräver många olika typer av insatser och åtgärder. En åtgärd är att satsa på bio-CCS, där koldioxid från förnybara källor avskiljs och lagras.
För att förverkliga en fullskalig bio-CCS-anläggning med tillhörande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxiden krävs omfattande investeringar. Hittills har svenska företag saknat incitament att investera i bio-CCS eftersom både marknaden och lönsamheten har varit osäkra. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
– Att stödsystemet nu godkänns möjliggör stora utsläppsminskningar och underlättar Sveriges arbete med negativa utsläpp. Det här är ett stort kliv framåt i att uppnå både Sveriges klimatmål och EU:s vision om klimatneutralitet till 2050, säger Johanna Mossberg, chef för avdelningen Resurseffektivt samhälle på Energimyndigheten.
Stödet kommer att fördelas genom omvänd auktion. Företag som kan erbjuda tjänsten att avskilja, transportera och geologiskt lagra koldioxid från förnybara källor och samtidigt har lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Stödet betalas ut under 15 år, när den biogena koldioxiden lagrats permanent. Energimyndigheten kommer att vara auktionsförrättare och kan fördela totalt 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046. Stödet kommer att kunna användas för investerings- och driftkostnader för hela bio-CCS-kedjan inklusive avskiljning, transport och lagring.
– Vi har arbetat hårt tillsammans med Regeringskansliet, EU-kommissionen och många andra aktörer för att realisera stödsystemet och vi är glada att EU-kommissionen, precis som vi, bedömer att stödsystemet är viktigt för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Helen Andréasson, projektledare på Energimyndigheten.
Länkar:
EU-kommissionen, pressmeddelande
Regeringskansliet, pressmeddelande
Källa: Energimundigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nu är det avgjort – Spritfabriken i Eslöv har utsetts till vinnare i tävlingen Allmännyttans bästa renovering 2025.
I den senaste marknadskontrollen av vattenmätare som gjorts av Swedac höll 5 av 70 mätare inte måttet. En av mätarna hade så allvarliga fel att nästan ingen vattenförbrukning alls visades vid höga flöden.
Forskning vid Luleå tekniska universitet visar hur en ny typ av tunnfilmssolceller kan tillverkas till lägre kostnad och samtidigt bidra till att byggnader producerar sin egen el – utan att stänga ute dagsljuset.
Klimatanpassningsutredningen som har haft i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras har presenterats.
Ett fall av legionellasmitta har påvisats på Södersjukhuset i Stockholm och vattenprover från ledningssystemet visar att legionella förekommmer.
Elektrikerförbundets strejkhot är avblåst efter att parterna kommit överens om ett nytt kollektivavtal.
Gamla ledningar och nya vitvaror innebär störst risk för vattenskador. För sjunde året i rad sker flest vattenskador i köket. Och den kalla vintern 2024 gjorde att frysskadorna nådde en toppnotering.
Elisabet Werecki, Skanska tilldelas förstapris i Årets innovation, som delas ut av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), för projektet "Återvinning av gråvatten i flerbostadshus".
Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgår till 48 024 lägenheter vilket är cirka 30 procent färre än året innan enligt statistik från SCB.
Paret Nowaks brunn innehöll kraftigt förhöjda värden av bly efter den stora sopbranden i Kagghamra i Botkyrka 2020 då Think Pinks avfall brann. Nu pågår rättegången, rapporterar svt.se.
