I studien, som finansierats och koordinerats av Strålsäkerhetsmyndigheten, har resultat använts från radonmätningar i företaget Radonovas databas som omfattar 340 000 småhus. Resultatet visar att den genomsnittliga radonhalten ligger väl under referensnivån, vilket kan ses som en gräns för när man bör göra något för att minska radonhalten. När resultaten i studien räknats om för att gälla hela Sverige indikeras samtidigt att cirka 330 000 småhus ligger över referensnivån, 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3), vilket är fler än vad tidigare undersökningar visat.
- I undersökningen har vi sett att det är betydligt fler hus, faktiskt 16 procent av alla småhus, som ligger över referensnivån. Det är lite anmärkningsvärt, men resultatet styrks av att det är baserat på en omfattande analys. Oavsett exakt antal så visar resultat från studien och andra undersökningar att det finns ett mycket stort antal småhus som behöver sänka radonhalten, säger Tomas Persson, utredare på Strålsäkerhetsmyndighetens enhet för utveckling av strålskydd och miljö.
Genom att studera kartor av berggrunden och jämföra halten radon med vilken typ av berggrund det finns i respektive område, syns ett tydligt samband mellan halten uran i marken och radon i inomhusluften i småhus. Det är i sig ingen ny kunskap utan bekräftar resultat från tidigare undersökningar. Trots det finns det även vid låga uranhalter i marken risk för radonhalter som överskrider referensnivån. Det betyder att mätningar behöver utföras i princip överallt för att undvika att missa hus med förhöjda radonhalter.
Nyare hus har i genomsnitt betydligt lägre radonhalt än äldre hus visar studien. Men hus som står på lerrik jord, som tidigare inte betraktats som riskområde för radon, kan trots detta ha höga radonhalter. Det är alltså viktigt att mäta radon även i nya hus.
- Att vi observerade förhöjda radonhalter även i hus på lermark visar att det kan förekomma tillräckligt inflöde av markradon även på denna typ av mark. Det är därför viktigt att alltid mäta radonhalten i en bostad eller på en arbetsplats för att inte riskera att utsättas för radonhalter som är förhöjda, oavsett vilken typ av mark en byggnad står på, säger Tomas Persson.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten
Dela |
|
Tillbaka |
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
Sven Andersson-priset 2025 tilldelas Anders Lundin som under flera decennier varit en betydande kraft inom innemiljöområdet, där han kombinerar tvärvetenskaplig expertis med en passion för att förbättra människors hälsa i våra byggnader.
De alternativa elområdesindelningar för Sverige som ingått i den EU-gemensamma elområdesöversynen ger sämre samhällsekonomisk nytta än dagens elområden. Det framgår av en rapport.