Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Intresset och marknaden för solel växer för närvarande fort, och tusentals nya anläggningar byggs varje år i landet. Samtidigt har en diskussion kring solelanläggningar som en potentiell källa till elektromagnetiska störningar tagit fart. Nu startar RISE, i samarbete med Högskolan Dalarna, Swedavia och Friendly Power AB upp ett forskningsprojekt för att utreda emissioner ifrån solelanläggningar.
- Möjligheten att producera el med solceller har förbättrats väsentligt de senaste åren. Men nu förs också en diskussion om att solelanläggningar kan bidra till en ökad risk för att radiokommunikation påverkas eller att känslig elektronisk utrustning fungerar felaktigt. Forskning inom det här området har hittills varit lågt prioriterat, samtidigt som studier av utrustning på solelmarknaden pekat på förekomsten av kvalitetsbrister vad gäller elektromagnetiska störningar, EMC. Genom vår forskning vill vi ersätta ovisshet med kunskap och förmedla hur elektromagnetiska störningar kan hanteras för att undvika problem, säger Urban Lundgren, projektledare på RISE.
Ovissheten kring elektromagnetiska störningar medför en försiktighet i hur man förhåller sig till satsningar på solcellsinstallationer. Det finns inga tydliga rekommendationer för hur EMC-problematik med strålade radiofrekventa störningar ska förebyggas, och detta har medfört begränsningar i utbyggnaden av solel i närheten av till exempel försvarets anläggningar, flygplatser, sjukhus och annan samhällskritisk infrastruktur med känslig elektronik.
- Vi vill visa hur utformningen av installationen påverkar EMC för den färdiga anläggningen och sprida den informationen till solcellsinstallatörsbranschen. RISE ska utveckla en metodik för att verifiera emissioner från solelanläggningar, och ge bättre insikt i störningarnas omfattning och karaktär. I samarbete med Högskolan Dalarna ska sedan solelanläggningar byggas upp och verifieras med mätningar för att ge förståelse kring hur den tekniska utformningen och val av utrustning påverkar anläggningens totala emissioner, såväl strålande som nätbundna, säger Urban Lundgren.
Inom projektet kommer man att kondensera kunskapen till lättillgängligt underlag för branschen. Man kommer att ta fram tydliga riktlinjer för utformning av nya anläggningar, tillvägagångssätt för utvärdering av befintliga anläggningar, rekommendationer kring säkerhetsavstånd, samt information till utbildning av installatörer och beställare.
Källa: Rise
| Dela |
 |
Tillbaka |
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
