Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Delar av Brf Kungsklippan som är en av Sveriges största bostadsrättsföreningar och objektet för dagens energideklaration. Foto: Ulrik Hammarsträng
Slussen.biz tog rygg på energikonsulten Roland Jonsson från WSP när han energideklarerade en av Sveriges största bostadsrättsföreningar i centrala Stockholm.
I början av 1930-talet beslöt HSB att köpa Bolinder-Munktells mark på Kungsholmen, ett stenkast från Stockholms centralstation, och sätta igång sitt största bostadsprojekt så långt. Tankegångarna kring arkitektur och inventarier var för tidpunkten mycket moderna. De nio våningar höga husen byggdes i funkisstil och var modernt utrustade med badrum i varje lägenhet. Det första huset i Brf Kungsklippan, som skulle komma att bli något av HSB:s flaggskepp, stod klart 1934.
Idag består Brf Kungsklippan av 13 byggnader med drygt 1000 lägenheter och mer än 70-talet lokaler med olika verksamheter.
- Föreningen har cirka 1200 medlemmar och lokalhyresgästerna är bland annat en skola, flera restauranger, affärer och ett hostel. Idag pågår renoveringar av skollokaler och stambyte i föreningen, berättar Mikael Åkerlund som är fastighetstekniker på Einar Mattsson och representerar fastighetsägaren under energibesiktningen.
Mikael Åkerlund (t.v.), Einar Mattsson, och energiexperten Roland Jonsson, WSP, förbereder dagens arbete. Foto: Ulrik Hammarsträng
Det är andra gången de aktuella fastigheterna energideklareras och dagen börjar med en snabb titt på ritningarna över området.
- Sedan förra energideklarationen gjordes har föreningen bytt ut all gemensam belysning till närvarostyrd lågenergibelysning.Tyvärr är det många fastighetsägare som inte tar chansen utan bara gör deklarationen för att den är ett lagkrav. Nu kommer jag mäta upp ett av husen och jämföra med den Atemp som anges i den förra besiktningen och se så att det stämmer. Sedan kommer vi gå in i fjärrvärmeundercentralerna, tvättstugorna och vindarna i några fastigheter. Jag fotar detaljer för att ha som stöd när åtgärdsförslagen skall ges. Det blir också en del foton på installationerna, berättar Roland Jonsson.
På besök i ett av installationsutrymmena. Foto: Ulrik Hammarsträng
Mikael Åkerlund berättar att ventilationen i bostäderna är självdrag och att varje lokal har sin egen ventilationslösning.
- Det finns hjälpfläktar för självdraget på taken. När det gäller lokalerna anpassar man ju ventilationen efter vilken verksamhet hyresgästen bedriver, men de flesta har en FTX-lösning.
När det gäller energianvändningen i verksamheterna ska den räknas bort från värdet som anges i energideklarationen.
- En del verksamheter har ett eget elabonnemang och då är det ju inga problem att räkna bort den el som tillhör verksamheten. Annars får man, när det gäller verksamhetselen, utgå från ett normalvärde och sedan räkna bort det som överskrider på grund av verksamhetens art. Det kan vara en restaurang som kräver extra ventilation eller en frisör som kräver extra mycket varmvatten. Det kan också vara ett kontor där man är fler personer än vad det från början är anpassat för och man behöver forcera ventilationen. Avgränsningen för verksamhetsel kan var ibland lite knepig om man har gemensamhetsabonnemang, säger Roland Jonsson.
Väl tillbaka på sitt kontor sammanställer Roland Jonsson informationen och intrycken från den okulära besiktningen och tar del av statistiken från fastighetsägarens energileverantörer.
- Jag har nu fått inloggning till fastighetsägarens fjärrvärme- och elleverantörer. Jag stämmer också av så att den angivna Atempen är korrekt. Atempen är ju den area över vilken energianvändningen ska fördelas, så att den är korrekt har stor betydelse för energianvändningen som anges i energideklaration. Jag för också en dialog med fastighetsägaren om vilka åtgärder som gjorts sedan förra deklarationen, OVK-besiktning och radonmätning. En radonmätning var ju just avslutad i det här fallet. De rekommendationer jag troligtvis kommer ge här är översyn av VVC-förluster och nya energisnålare pumpar. Här tror jag det finns en hel del att hämta till en rimlig investering. Jag räknar också på en frånluftsvärmepump och ett par saker till. Till sist registreras deklarationen i Boverkets system, Gripen, och en energideklaration per trapphus levereras till fastighetsägaren.
Text och foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
