Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Rening av dagvatten i flytande våtmark – val av växter.
Flytande våtmarker för rening av dagvatten kan bli en naturlig och kostnadseffektiv lösning på ett stort miljöproblem för samhället. Rapporten ger råd och rekommendationer dels för valet av växter till flytande våtmarker, dels för anläggning och skötsel av växterna. Klimatförändringar och tilltagande urbanisering förväntas leda till större volymer av dagvatten och ökade föroreningshalter av bland annat tungmetaller och klorid från trafik, byggmaterial, industrier och vägsalt. Flytande våtmarker har hittills använts mest för att minska kväve och fosforhalter i vatten i varmare länder, men de skulle kunna användas i Sverige för att minska koncentrationen av tungmetaller och klorid i dagvatten.
Flytande våtmarker består av bevuxna flytblock i dagvattendammar. Växterna som placeras i flytblocken är nödvändiga för att reningen ska bli effektiv. Genom rötterna tar de upp en del av föroreningarna som sedan ackumuleras i växterna. Föroreningar fäster också på ytan av rötter och döda växtdelar, samt fälls ut och sedimenterar genom kemiska förändringar i vattnet runt rötterna. Växternas rötter hänger ner i vattnet och minskar vattnets hastighet, vilket ökar sedimentationen av föroreningar som är bundna till partiklar. Växtdelarna eller hela flytblocket med växter och sediment kan efter reningen transporteras bort och tas omhand på ett säkert sätt. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt vilka växtarter som kan användas för effektiv rening av tungmetaller och klorid. De har också identifierat vilka egenskaper hos växterna som är kopplade till hög reningsförmåga. Studien baseras på 34 arter av svenska våtmarksväxter som odlades i flytblock och exponerades under fem dagar för en lösning som innehöll samma föroreningshalter som dagvatten från en högtrafikerad väg (1,2 µg kadmium, 68,5 µg koppar, 78,4 µg bly, 559 µg zink och 55,4 mg klorid per liter).
Slokstarr (Carex pseudocyperus) och jättestarr (Carex riparia) visade sig snabbast minska koncentrationen av samtliga tungmetaller i lösningen. Ytterligare nio arter minskade snabbt koncentrationen av koppar, bly och zink, men inte av kadmium. När det gäller förmågan att rena klorid var rörflen (Phalaris arundinacea) och jättegröe (Glyceria maxima) de mest effektiva arterna. Växternas reningsförmåga hängde samman med mängden biomassa, framför allt mängden blad och tunna rötter, samt med växtens transpiration som i sin tur beror på mängden blad. Sambandet med mängden biomassa verkar vara svagare för saltupptag än för upptag av tungmetaller.
Slutsatsen av studien är att växters förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid är god, men att det finns stora skillnader mellan olika växter. Om lämpliga växter väljs kan dagvatten renas från både tungmetaller och klorid med flytande våtmarker med inhemska växter i kallt klimat. Studien ingår som en del i ett större projekt vid Stockholms universitet där syftet är att ta fram en fungerande flytande våtmark under svenska förhållanden.
Källa: Svenskt Vatten Utveckling
| Dela | Tillbaka |
Årets Vattenskadeundersökning, som baseras på försäkringsbolagens skadestatistik för vattenskador, visar att köken står för 33% av skadorna.
I Svenskt Vattens nya rapport Hållbarhetsindex (HBI) för 2019 beskrivs tillståndet i VA-Sverige. Det är sjätte gången som HBI presenteras. Nu med 171 deltagande kommuner, vilket är fler än någonsin.
I Lund pågår forskning om huruvida virus finns i luften och hur långt det sprider sig, rapporterar SVT:s Rapport 3/4.
Stena Fastigheter fortsatte med sina planerade OVK-besiktningar, trots det pågående utbrottet av coronapandemin, rapporterar nvp.se.
Energimyndigheten utlyser stöd till verifiering av energiinnovationer med kund (VER 20).
Nu är det klart vilka projekt som får finansiering genom E2B2s tredje utlysning. Sammanlagt 63 miljoner kronor kommer att gå till 19 projekt .
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar en skrift med vägledning för fastighetsägare om digital fastighetsautomation.
Nu har även ebm-papst sin egen monter på ExpoVent på webben. Missa inte att besöka de olika montrarna och delta i tävlingen.
I en tid av oro i omvärlden är det lätt att stänga av allt förutom det allra nödvändigaste. Men det finns hopp och möjligheter.
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44 000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. Det visar Energimyndighetens solcellsstatistik.
