Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det är absolut inte sommaren som jag fått nog av. Vår härliga svenska sommar har som vanligt gett ett överflöd av energi. Solens strålar har kunnat konsumeras som el och värme men också gett kroppslig energi. Jag vet inte om det är solsting som är anledningen eller om det bara är ett uppvaknande i civilkuragets tecken som fått mig att reagera. Ja visst, det kom några propåer av en kamrat via mejl och samtal och jag har tänkt det många gånger själv; varför tas politiska beslut som stjälper mer än de hjälper, varför har vi myndigheter som inte verkställer de politiska besluten med önskvärda resultat? Det är detta som är anledningen till att jag i sensommarvärmen gastar: Nu har vi fått nog! Låt mig förklara vad jag menar.
Västra riksdagshuset speglas i Strömmen. Till vänster i bild syns Rosenbad. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
Vi lever i en demokrati. Ett styrelseskick där den politiska makten utgår från medborgarna, som via fria val utser förtroendevalda representanter till vår riksdag. Riksdagen är landets högsta beslutande organ och som utser en regering. Regeringen tillsätter olika departement som ska arbeta med utsedda sakfrågor. De politiska besluten som regeringen föreslår och som beslutas av riksdagen verkställs av en rad myndigheter. Marknadens roll i det hela är att med de politiska besluten uppnå de mål som regeringen fastställer. Vi medborgare är i denna process de viktigaste spelpjäserna eftersom de är vi som fastställer riksdagen och därmed vår regering. Samtidigt som vi agerar på marknaden genom de val av konsumtion som vi gör. Dessutom finansierar medborgarna hela härligheten.
Och vad är det nu vi fått nog av? Jo, det går att konstatera hur enstaka och plötsliga politiska beslut kullkastar marknader som byggts upp under många, många år. Ett sådant exempel är när solvärmestödet plötsligt, utan förvarning och diskussion med branschorganisationen eller andra marknadsaktörer, drogs in 2011. Den stadiga och kontinuerliga tillväxt som solvärmemarknaden upplevde under dryga 10 år av en konsekvent stödperiod utraderades bryskt och resolut av det plötsligt indragna investeringsbidraget. Resultatet blev att hela solvärmebranschen kollapsade. Volymerna gick ner från rekordåret 2006 knappa 30 000 m2 installerad solfångararea till under 2 000 m2 år 2018. Resultatet blev minst sagt en bransch i kris!
Och samma sak upplevde pelletsbranschen 2006 när det infördes ett konverteringsstöd på en redan överhettad marknad. Än idag kämpar branschen för att återhämta sig från den kollaps som blev ett resultat av detta. Pann- och brännarmarknaden gick ner från toppårens 8 000 enheter per år till en nivå kring 800 enheter år 2018. En stor del av de svenska tillverkarna av pelletsbrännare och pannor har gått i konkurs eller av andra skäl lagt ner sin verksamhet.
Och exemplen kan mångfaldigas inom en rad olika verksamhetsområden. Slutsatsen är att det rimligtvis INTE finns politiker med illvilja MEN så här illa kan det gå när besluten inte tas i samråd med bransch och branschföreträdare. Det är lätt att slås av uppfattningen att allt för många politiker inte har en tillräcklig närhet till marknaden.
En annan politisk utmaning är att departementen måste arbeta nära varandra och i samverkan för att uppnå de politiska besluten. Det är till exempel inte ovanligt att närliggande beslutsfrågor bereds på olika sätt i departementen. Ett stuprörsagerande som kan få förödande konsekvenser.
Våra myndigheter har till uppgift att verkställa de politiska besluten. Första januari 2019 fanns det 340 myndigheter organiserade under regeringen. Vad gäller landets myndighetsutövning finns det en rad utmaningar att se över. Till exempel att olika myndigheter vars ansvarsområden gränsar till varandra måste jobba parallellt och i samverkan, med regeringens mål och vision i åtanke. En annan utmaning är att tydliggöra de politiska besluten och dess syfte och mål för att minimera myndighetens tolkningsutrymme. Till exempel måste kommunernas myndighetsutövande och deras tjänstepersoner noggrant följa regeringens visioner och de beslut som är tagna. Här borde det vara självklart att det finns ett kontrollorgan som följer upp att kommunerna verkställer de politiska riktlinjerna. Detta är särskilt viktigt för att vinna gehör och trovärdighet hos allmänheten.
Vad gör då marknaden? Marknaden följer naturligtvis den lagstiftning som gäller och anpassar sig efter de subventioner och riktlinjer som riksdagen fastställer. För att få fart på till exempel omställningen till en hållbar energiförsörjning stiftas en rad lagar och förordningar som tillsammans med restriktioner och subventioner styr marknaden mot det uppsatta målet. För att marknaden ska fungera och kunna fullfölja politiska visioner krävs långsiktighet, stabilitet och tydlighet. Blocköverskridande beslut är i detta sammanhang en nödvändighet. När väl marknaden har fått grepp om något går det i allmänhet väldigt fort. Vi ser till exempel hur vindkraften byggs ut i rasande fart just nu. Och solceller som genererar solel ligger i samma position och utvecklingshastighet, som en direkt följd av de subventioner som erbjudits marknaden under senare år. Det är med andra ord marknaden som ska göra det. Och då gäller det att de politiska besluten vinner trovärdighet och att det finns en tydlig långsiktighet i de mål som fastställs. Det är av den anledningen viktigt att marknaden ses som det redskap den är i omställningsarbetet.
Och vad kan vi hoppas på från oss medborgare? Det är till syvende och sist vi medborgare i en öppen och fri demokrati som avgör åt vilket håll samhällsutvecklingen går, både i det lilla och det stora. Det är vi medborgare som väljer politiker och det är vi medborgare som finansierar statsapparaten. Vi avgör också vilka produkter och tjänster som ska vinna framgång på marknaden. I en omställningsprocess är detta helt avgörande. Det är vi medborgare som utgör efterfrågan och därmed bestämmer vad vi har för produkter och tjänster på den fria marknaden.
Vid sidan av den marknadskraft som vi konsumenter utgör skulle vi också behöva öka vårt civilkurage. Ser vi till exempel att någon myndighetsutövning inte ligger i linje med den politiska visionen är det vår skyldighet att säga ifrån. Raderas marknader ut på grund av kortsiktiga politiska beslut måste vi agera. Tycker vi att det saknas kontrollorgan och rutiner för att uppnå satta mål och visioner måste vi uppmärksamma politiker och myndigheter kring detta.
För min del är det självklart att politik i en demokrati inte ska handla om makt utan om att skapa det optimala samhället för medborgarna med ett effektivt resursutnyttjande med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. Gäller något annat för politikerna är det inte svårt att skriva under på rubriken för denna krönika: Nu har vi fått nog!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
