Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet. Detta skrubbervatten har giftiga effekter på djurplankton, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.
.jpg)
Hulda Winnes
– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både så kallade öppna och slutna skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.
Hoppkräftor (copepoder) har en central funktion i näringskedjan.
I ekotoxikologiska tester exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer. Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.
Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukterna som avskiljs tas iland. Vid jämförelse utgör utsläppen från öppna skrubbrar en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.
.jpg)
Kerstin Magnusson
Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.
– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.
– Om vi tillåter tvättade avgaser att föras ner i havet lägger vi till ytterligare en källa av föroreningar till de marina ekosystemen, förutom alla de som redan existerar. Det stämmer dåligt med FN:s globala miljömål som säger att vi till 2025 ska förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, säger Kerstin Magnusson.
Prisskillnaden mellan bunkerolja och lågsvavligt bränsle ligger idag på omkring 300 dollar per ton. En skrubberanläggning betalas i regel tillbaka inom ett år.
– Att skapa nya miljöproblem på det sätt som man gjort genom att tillåta den här typen av reningsteknik är fel ur hållbarhetsperspektiv. Det har inte gjorts grundliga miljöstudier innan reglerna gick igenom. Med skrubbrar, och förstås framförallt de utan rening, flyttar vi bara runt föroreningarna, säger Hulda Winnes.
Hela rapportserien:
| Dela |
 |
Tillbaka |
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
