Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Myndigheter ska ställa krav på skäliga arbetsvillkor i vissa upphandlingar. Riksrevisionens granskning visar att detta sällan sker, och att myndigheterna därmed riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor, eller ungefär 18 procent av BNP. Om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor och värdet på upphandlingen är tillräckligt stort ska myndigheterna ställa krav på lägstanivå när det gäller lön, semester och arbetstid. Det främjar ett socialt skydd och bidrar till sund konkurrens på lika villkor.
Från utredningen:
Trots skärpta lagkrav förekommer det uppgifter i media om att arbetstagare utnyttjas i företag som utför arbeten åt offentlig sektor. Byggbranschen är särskilt utsatt. Ett exempel är att det finns misstanke om att utländsk arbetskraft utnyttjats i samband med renoveringen av Sveriges riksdag.
Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Endast i hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en bedömning om arbetsrättsliga krav behövdes. Bara en tredjedel av avtalen innehöll villkor om lön, semester och arbetstid. Det är låga siffror med tanke på att de granskade upphandlingarna är över tröskelvärdet och tillhör högriskbranscher.
– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar vidare att myndigheterna sällan följer upp de arbetsrättsliga villkoren. Av de granskade myndigheterna är det endast Trafikverket som regelmässigt följer upp arbetsrättsliga villkor på djupet.
– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Bristerna beror framför allt på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd. Att bedöma om krav på arbetsrättsliga villkor ska ställas – och i så fall vilka – kräver både tid och specialistkunskap, vilket särskilt mindre myndigheter ofta saknar.
Upphandlingsmyndigheten erbjuder visserligen ett uppskattat stöd till myndigheterna, men har inte haft möjlighet att ta fram färdiga riskbedömningar och villkor för alla relevanta branscher och yrken.
Riksrevisionen konstaterar också att staten saknar en struktur som säkerställer att myndigheterna lever upp till lagkraven. Konkurrensverket har endast gjort en begränsad tillsyn över myndigheternas arbete med arbetsrättsliga villkor, och myndigheter som inte ställer krav på arbetsrättsliga villkor riskerar inga sanktioner. Regeringen har inte agerat tillräckligt för att åstadkomma förbättringar, vilket har lett till låg efterlevnad av lagstiftningen.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar, så kallade PM2,5 enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Slussen.biz står vi inför en viktig resa. En större ombyggnad väntar, och den ger oss en chans att inte bara förändra, utan förbättra – för alla våra kunder och användare. Hjälp oss genom att klicka vidare och besvara våra enkäter.....
Efter en tuff vinter 2022 med inflation och ökade elpriser satsade Region Gotland extra för att stötta det lokala föreningslivet.
Sverige har fått en ny herre på täppan när det gäller solcellparker. Den störst parken invigdes i dagarna och ligger utanför småländska Hultsfred, rapporterar svt.se.
En pilotstudie, som gjorts av Copenhagen Business School och Malmö universitet, visar att behovet av att rusta upp och göra det svenska vattenledningssystemet mer hållbart hindras av nuvarande regler och brist på ekonomiska incitament.
Hur mycket el behövs i ditt län i framtiden? Energimyndigheten presenterar nya underlag som visar hur elbehovet kan utvecklas på regional nivå fram till 2050.
Boverket har kartlagt och analyserat hur totalt 75 kommuner behandlar klimatrelaterade risker i översiktsplaner. Resultaten visar att det finns mycket stora variationer i hur riskerna behandlas.
Både för människor och för industrin är vatten livsnödvändigt. För ett livsmedelsföretag som Orkla Foods Sverige, där vatten är en central ingrediens i många produkter och avgörande för hygien och produktion, är frågan högaktuell.
I juli 2025 gick 553 företag i konkurs i alla branscher, en minskning med 24 procent jämfört med juli 2024. Byggindustri är en av branscherna med störst minskning av konkurser.
