Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det saknas tecken på att det svenska elsystemet skulle ha blivit mindre stabilt, trots att andelen vindkraft och solel har ökat. Kostnaden för att upprätthålla stabiliteten är relativt låg och förväntas fortsätta vara det. Däremot har risken ökat för att Sverige behöver förlita sig på import av el den timme på året när behovet är som störst, enligt en ny rapport från Energiforsk baserad på offentliga underlag.
– I vår analys hittar vi inga uppenbara tecken på att elsystemet så här långt har blivit mindre fysiskt stabilt. Däremot ser risken för effektbrist ut att ha ökat, om vi inte förlitar oss mer på import eller att kunna flytta elförbrukning bort från de mest ansträngda timmarna, säger Mikael Odenberger, docent i energisystemanalys och senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu.
Energiforsks program Nepp har analyserat stabiliteten i det svenska elsystemet under perioden 2015–2024, baserat på offentligt tillgängliga underlag. En slutsats är att elsystemet inte har blivit mindre stabilt trots att andelen vindkraft och solel har ökat under perioden, enligt rapporten.
– Det är kritiskt att Sveriges elsystem är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar Energiforsks bild att i ett internationellt perspektiv fungerar vårt elsystem väldigt bra, nästan oavsett hur man mäter, säger Energiforsks vd Markus Wråke.
Enligt rapporten finns det indikationer på att olika typer av avvikelser har blivit fler, men det har varit extremt sällsynt med avvikelser som skulle kunna innebära ett skärpt drifttillstånd av elsystemet.
– Avvikelser som har blivit vanligare är bland annat att elproduktionen varit större än beräknat, till exempel för att det har blåst mer än förväntat. Om inte sådan ökad produktion samtidigt kan förbrukas riskerar det att leda till för hög frekvens, vilket kan kräva åtgärder. Samtidigt ser vi indikationer på att olika företag blir allt bättre på att hantera detta med hjälp av ny teknik som batterilager, säger Mikael Odenberger.
Kostnaden för att hålla elsystemet stabilt ökade kraftigt mellan 2020 och 2023, när omsättningen på Svenska kraftnäts marknad för stödtjänster ökade från under 1 miljard till som högst cirka 8 miljarder kronor under 2022. Orsaken är framför allt att elpriset var högt under perioden, och priset på några stödtjänster är kopplade till elpriset. En annan orsak är att Svenska kraftnät under perioden skapade nya stödtjänster, och innan marknaden för dem stabiliserades var priserna där höga.
– De största kostnaderna för Sveriges elsystem är kopplade till att producera och transportera el, stödtjänster utgör bara några fåtal procent. Mycket pekar på att med ny teknik som batterier blir det billigare att hålla reserver med hjälp av bland annat stödtjänster. Sverige har aldrig haft bättre möjligheter att hålla systemet stabilt och kostnaden per kWh för att klara det i framtiden ser enligt våra analyser ut att ligga på ungefär samma nivåer som i dag, säger Mikael Odenberger.
Inför den gångna vintern bedömde Svenska kraftnät att det fanns risk för effektbrist som låg något högre än myndighetens tillförlitlighetsnorm. Utfallet blev klart bättre på grund av en mild vinter samt att vindkraften bidrog väl under de flesta timmar med hög förbrukning.
– Risken för effektbrist har absolut ökat enligt Svenska kraftnäts sätt att räkna. Men det finns goda skäl att fundera på hur man kan ta hänsyn till flexibilitet. Vi kommer allt eftersom få mer data kring detta, vilket kan påverka hur risken för effektbrist bör bedömas, säger Mikael Odenberger.
”Elsystemets stabilitet” analyserar vilken betydelse elstabiliteten har för elförsörjningen och hur man säkerställer att elsystemet är stabilt. Bakgrunden är bland annat att intresset för elsystemets funktion har ökat i samhället de senaste åren.
Rapporten behandlar fysisk stabilitet, som att frekvensen i elsystemet är stabilt. De senaste årens ökade variationer i elpriset ligger utanför rapportens definition av vad som är ett stabilt elsystem.
Rapporten är ett introduktions- och kunskapsunderlag kring stabilitet som även inkluderar viss analys av nuläget. Den är framtagen inom ramen för Energiforsks forskningsprogram Nepp och forskningsprogrammet Mistra Electrification. Författare är Daniel Karlsson, DNV, samt Mikael Odenberger och Thomas Unger, bägge Profu.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bostadsrättsföreningen Brf Oxelösundshus 4 har utsetts till vinnare av det prestigefyllda priset Årets Hållbarhetsförening 2025 på lokal nivå.
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
