Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Unikt rum för att spåra luftburna partiklars överföringsvägar och spridning inomhus. Foto: Elisabet Linden
- Tillsammans med japanska forskare har vi utvecklat en helt ny teori för hur spridning av smittämnen sker inom och mellan rum och även hur man kan ventilera bort dem, säger Alan Kabanshi, forskare inom energisystem vid Högskolan i Gävle.
Dagens byggnader och ventilationssystem är inte byggda för att skydda mot spridning av luftburna smittämnen, och erfarenheten av den nuvarande pandemin är att många blir smittade inomhus i sina hem eller på arbetsplatser, enligt Alan Kabanshi.
- Vi har upptäckt att spridning av smittämnen minskar då luftströmningsmönstret ändras och kommer nu att undersöka vilken effekt man kan få av att bygga om och komplettera befintlig ventilation, säger Alan Kabanshi.
Forskarna ska också utveckla en förbättrad modell för att uppskatta risken att bli smittad, då dagens modeller är för okänsliga för att göra en sådan uppskattning.
- I vårt lab kan vi även registrera vilken väg smittämnet tar mellan den smittande personen och ut i olika delar av byggnaden och genom att vi får kännedom om spridningsvägarna kan vi identifiera zoner där man kan bli smittad.
Förutsättningen är det helt nya synsätt på hur borttransport och spridning av föroreningar sker inom och mellan rum, som forskarna i Gävle utvecklat tillsammans med japanska forskare från universiteten i Kasuga och Saitama.
- Erfarenheterna från pandemin kan medföra framtida krav på pandemianpassat byggande och vårt projekt kommer också att kunna bidra till utformningen av sådana byggnader, säger Alan Kabanshi.
Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, beviljar Alan Kabanshi, tillsammans med professor Mats Sandberg och forskningsingenjörerna Elisabet Linden och Leif Claesson, fyra miljoner kronor för forskning om hur ventilation kan minska luftburna infektioner inomhus. Forskarna ska även utveckla en förbättrad modell för att bedöma smittrisker samt bidra till ny kunskap om hur man kan bygga hus anpassade till pandemier.
Källa: Högskolan i Gävle
| Dela |
 |
Tillbaka |
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
Boverket har lämnat underlag till den slutliga nationella byggnadsrenoveringsplanen och förslag till färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.
