
Foto: Ulrik Hammarsträng
Folksam vill se en tydligare kravbild på redovisning av hur solcellspaneler produceras. Solenergibranschen bör bli tydligare med vilka kvalitetskrav och certifieringar som ska uppfyllas av leverantörer på marknaden. Endast 50 procent av leverantörerna är anslutna till en branschorganisation. Folksam släpper idag en rapport som jämför 380 solcellspaneler.
Det finns tveksamheter kring hållbarhet i delar av produktionskedjan för solcellspaneler. Spårbarheten av produkterna är svåröverskådlig och här krävs branschgemensamma initiativ för ökad transparens. Som köpare av paneler bör man ställa frågor kring tillverkningen.
Folksam har som första aktör tagit fram en rapport som jämför 380 solcellspaneler på den svenska marknaden. Syftet är att ge konsumenterna en överblick över tillgängliga produkter. Antalet installerade anläggningar ökar och år 2020 såldes hela 20 000 anläggningar.
En solcellspanel blir utsatt för väder och vind i ca 30 år vilket ställer höga krav på kvalité och produktion. För att skydda panelerna så mycket som möjligt blir konstruktionen ofta sådan att återvinning försvåras. Idag återvinns främst ram och glas men målet är på att kunna återvinna även kiselskikt och metaller. Stora volymer av solcellspaneler installeras världen över och återvinningsgraden behöver förbättras samtidigt som kvalitén inte äventyras. Minskade elkostnader och ett ökat fossilbränsleoberoende är två incitament som driver utvecklingen mot samhällets klimatomställning.
- Vi ser ett stort värde av kvalitetssäkring för de solcellspaneler som säljs på marknaden och vi vill hjälpa våra kunder till ett bra och hållbart val. Vi följer utvecklingen utifrån den skaderisk som kan uppstå på anläggningen eller fastigheten. Det minskar risken för skador om solcellspanelerna installeras med rätt produkter, material och av rätt företag, säger Erik Arvidsson, Skadeförebyggare på Folksam.
Solcellspanelerna försäkras inom ramen för Folksams villa och fritidshusförsäkring som är certifierade som bra Miljöval av Naturskyddsföreningen.
Utvecklingen av solcellspaneler är positiv för omställningen mot en mer hållbar värld. Samtidigt så kostar produktionen av panelerna energi i form av utsläpp av bl.a. växthusgaser, råvaruutvinning och transporter. En producent som löpande kontrollerar och effektiviserar sin produktion parallellt med teknikutvecklingen som sker minskar därigenom sin miljöpåverkan. Ett sätt att mäta miljöpåverkan är att räkna på energiåterbetalningstid. Producenten räknar ut energiåtgången för att producera en solcellspanel ur ett livscykelperspektiv och delar detta i mängden energi panelen beräknas producera.
Energiåterbetalningstiden i solcellsanläggningar i Sverige beräknas vara omkring 2 - 3 år (https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om-solceller/solcellers-miljopaverkan/)
Konsumenterna bör tydligt kunna se en jämförande siffra för energiåterbetalningstiden, tex på ett produktblad. Det skulle även ge ett incitament för tillverkarna att se över produktionskedjan.
Checklista för köp av solcellspaneler
Till rapporten och hemsidan:
https://www.folksam.se/tester-och-goda-rad/vara-tester/test-av-solceller
Källa: Folksam
| Dela |
|
Tillbaka |
Marknaden för solpaneler har exploderat. Men vad händer med dem när de är uttjänta och ska bytas ut? Sveriges Radio har undersökt saken ur olika perspektiv.
I Almunge utanför Uppsala testas Sveriges första elby där tanken är att verksamheterna ska dela egenproducerad överskotts-el mellan varandra, rapporterar Sveriges Radio.
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.