
Energimyndighetens test visar att en dimrad lampa kan spara mycket energi – ibland hela 80 procent jämfört med en lampa som inte är dimbar.
Energimyndighetens Testlab har testat dimbara LED-lampor för att se hur lamporna fungerar tillsammans med dimrar. Testet har mätt lampornas elanvändning och skillnaden vid olika dimmernivåer.
–En dimmer kan spara upp till 80 procent av elanvändningen om man dimrar ner till lägsta ljusflödet, säger Christofer Silfvenius som ansvarar för testet på Energimyndighetens Testlab.
Men det är viktigt att lampan och dimmern verkligen passar ihop.
–Alla lampor passar inte med alla dimrar. Även när det fungerar så varierar det hur mycket det går att dimra ner lampan. I bästa fall går det att dimra helt, men ibland går det bara att dimra ner lite grann, säger Christofer Silfvenius.
De flesta testade lamporna klarar kommande krav på flimmer
Utfasningen av glödlampor och introduktionen av mer energieffektiva LED-lampor har varit framgångsrik, men det finns fortfarande viktiga egenskaper som exempelvis flimmer att tänka på.
Ett tecken på att dimmern och LED-lampan inte fungerar bra tillsammans kan vara att LED-lampan börjar flimra. Flimmer syns inte alltid för blotta ögat och människor är olika känsliga. Information om flimmer finns inte på lampförpackningen men från år 2021 kommer det att finnas EU-gemensamma ekodesignkrav på hur mycket nya lampor får flimra.
–Våra tester visar att det redan nu finns gott om LED-lampor på marknaden som klarar de kommande kraven på flimmer, säger Christofer Silfvenius.
Välj lampa efter behov
Om man inte vill kunna anpassa ljusnivån så behövs ingen dimmer. För den som alltid vill ha en dämpad belysning är det bättre att välja en lampa med ett lågt ljusflöde, förslagsvis runt 100 till 200 lumen, och med ett varmt sken på runt 2 700 Kelvin. För storstädning behövs mer ljus, 800 lumen eller mer.
| Dela |
|
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.