Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Energimyndighetens test visar att en dimrad lampa kan spara mycket energi – ibland hela 80 procent jämfört med en lampa som inte är dimbar.
Energimyndighetens Testlab har testat dimbara LED-lampor för att se hur lamporna fungerar tillsammans med dimrar. Testet har mätt lampornas elanvändning och skillnaden vid olika dimmernivåer.
–En dimmer kan spara upp till 80 procent av elanvändningen om man dimrar ner till lägsta ljusflödet, säger Christofer Silfvenius som ansvarar för testet på Energimyndighetens Testlab.
Men det är viktigt att lampan och dimmern verkligen passar ihop.
–Alla lampor passar inte med alla dimrar. Även när det fungerar så varierar det hur mycket det går att dimra ner lampan. I bästa fall går det att dimra helt, men ibland går det bara att dimra ner lite grann, säger Christofer Silfvenius.
De flesta testade lamporna klarar kommande krav på flimmer
Utfasningen av glödlampor och introduktionen av mer energieffektiva LED-lampor har varit framgångsrik, men det finns fortfarande viktiga egenskaper som exempelvis flimmer att tänka på.
Ett tecken på att dimmern och LED-lampan inte fungerar bra tillsammans kan vara att LED-lampan börjar flimra. Flimmer syns inte alltid för blotta ögat och människor är olika känsliga. Information om flimmer finns inte på lampförpackningen men från år 2021 kommer det att finnas EU-gemensamma ekodesignkrav på hur mycket nya lampor får flimra.
–Våra tester visar att det redan nu finns gott om LED-lampor på marknaden som klarar de kommande kraven på flimmer, säger Christofer Silfvenius.
Välj lampa efter behov
Om man inte vill kunna anpassa ljusnivån så behövs ingen dimmer. För den som alltid vill ha en dämpad belysning är det bättre att välja en lampa med ett lågt ljusflöde, förslagsvis runt 100 till 200 lumen, och med ett varmt sken på runt 2 700 Kelvin. För storstädning behövs mer ljus, 800 lumen eller mer.
| Dela |
 |
Tillbaka |
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
