Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Anna Rotander, Örebro universitet.
Den första vetenskapliga översikten av mikroplaster i de stora svenska sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är nu klar.
– Resultatet ger en bild av hur det ser ut i sjöarna. De högsta halterna uppmättes vid tillflöden, som Svartån i Hjälmaren och Munksjön vid Vättern. Ett nästa steg är att spåra källorna, säger Anna Rotander, forskare vid Örebro universitet som lett studien.
Mätningarna visar också att Stockholms innerstad hade högre halter av mikroplaster än ute på Mälaren.
Upprinnelsen till rapporten är en pilotstudie som gjordes i Vättern 2015 av Örebro universitet, och som visade på mikroplaster i sjövattnet i samma omfattning som i Östersjön, ett ekosystem som förknippas med tydlig mänsklig påverkan.
Mätningar är gjorda i tillflöden, längst ut i sjöarna och i utloppen. Anna Rotander är försiktig i sina slutsatser utifrån mätresultaten:
– Vi skulle behöva göra många fler mätningar för att kunna ge statistiskt säkra resultat, säger hon.
Ett skäl är att de uppmätta halterna är låga, särskilt ute på sjöarna. Ett annat skäl är att mängden mikroplaster vid en mätpunkt är beroende av många faktorer, som årstider, väder, sommarturismen och sjöarnas ekosystem.
Rapporten konstaterar att det finns många möjliga risker med mikroplast, men att det i dag inte finns studier som visar påverkan av de halter som uppmätts.
Mätningarna gjordes under försommaren 2017 med en speciell pump, en teknik som skulle kunna bli en standard. Någon sådan finns inte idag.
– Förekomsten av mikroplaster i de stora sjöarna är bekymmersamt. Sjöarna är unika ekosystem och en livsviktig naturresurs som förser miljontals människor med dricksvatten, säger Måns Lindell, projektledare vid Länsstyrelsen i Jönköping.
– Idag filtreras dricksvatten med finare filter än det som använts i denna studie så konsumenterna behöver inte vara oroliga, säger han.
Några fakta från studien
* Studien mätte två typer av mikroplaster: de mellan 50 och 300 mikrometer, och de som är större än 300 mikrometer.
* Högst halter av mikroplaster över 300 mikrometer uppmättes vid Svartåns utlopp i Hjälmaren och i Munksjön vid Vättern.
* För de mindre mikroplasterna, mellan 50 och 300 mikrometer, var halterna högre i samtliga prover, med undantag för Svartån.
* Mikroplasterna som analyserats har olika former: trådformiga filament, partiklar, filmer, cellplast eller pellets. Formerna räcker inte för att fastställa ursprunget till mikroplasten, även om industriprocesser är sannolika för vissa.
Provtagningar och analyser utfördes av Örebro universitet, finansierat av Havs-och Vattenmyndigheten, Jönköpings kommun, Stockholms stad, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Stockholm vatten och avlopp, Norrvatten, Skaraborgsvatten och vattenvårdsförbunden i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Göta älv. Projektet har koordinerats av Länsstyrelsen i Jönköping.
| Dela |
 |
Tillbaka |
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
