Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Hydropresser, en slags trycktankar med gummidelar inuti, utnyttjas förhållandevis ofta i hus med egen brunn för att hålla rätt tryck i dricksvattenledningarna. Vad många inte vet är att vissa material inte är lämpliga att använda i kontakt med dricksvatten. Det saknas dock idag riktlinjer för detta. På grund av gummimaterialet i hydropresserna avråder Villaägarna från att köpa dem och att använda dem för dricksvatten från brunnar.
Hydropress är en slags trycktank med gummiblåsa eller gummimembran inuti tanken, som kopplas till en pump för att få upp vatten ur en brunn. Kombinationen med hydropress och pump kallas även för pumpautomat. Det är förhållandevis vanligt att hydropresser används i småhus med egen brunn. Förmodligen beror detta på att de tar mindre plats och är billigare än hydroforer, som har samma användningsområde.
I och med att dricksvattnet i hydropresser kommer i kontakt med gummimaterialet, kan både lukt och smak påverkas. Risk finns även för att mikroorganismer växer till sig. Efterhand kan en hinna med biofilm bildas på gummimembranets yta. När gummi kommer i kontakt med livsmedel, kan det medföra problem. Anledningen är att gummit kan innehålla olämpliga ämnen som t.ex. nitrosaminer och ftalater.
- När man som husägare köper en hydropress eller pumpautomat, kan det följa med diverse utländska certifikat och materialspecifikationer. En genomsnittlig konsument har dock ingen möjlighet att utifrån medföljande handlingar och märkningar bilda sig en uppfattning om produkten. Så länge produkterna saknar tydlig svensk märkning om deras lämplighet med hänsyn till hygienaspekter och så länge det saknas tydliga nationella riktlinjer för material i kontakt med dricksvatten, så är det säkraste att köpa en klassisk hydrofor utan gummimembran istället, säger Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på Villaägarnas Riksförbund.
Källa: Villaägarnas Riksförbund
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
