Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Lund blir testbädd för hållbar vattenomställning i ett nytt forskningsprojekt.
Klimatförändringar, befolkningstillväxt och perioder av vattenbrist gör att vi behöver använda vårt vatten mer effektivt. Att använda dricksvatten till allt är inte längre hållbart. Det finns redan många tekniska lösningar för att spara eller återanvända vatten. Utmaningen är ofta något annat: otydliga regler, oklar ansvarsfördelning och brist på incitament.
Det är utgångspunkten för det nystartade forskningsprojektet Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer.
–Målet med projektet är att snabba på omställningen så att vattenåteranvändning på sikt är en naturlig del av framtidens samhällsbyggande. Därför vill vi ta fram konkreta verktyg för kommuner och VA-huvudmän, säger Helena Tsiparis, projektutvecklare på Sweden Water Research.
Genom att använda vatten med rätt kvalitet för rätt ändamål minskar belastningen på dricksvattensystemen. Det kan till exempel handla om att använda återvunnet vatten eller renat regnvatten där man faktiskt inte behöver dricksvattenkvalitet, som till toalettspolning, tvättmaskiner eller att vattna med.
Projektet ska undersöka vilka förändringar som behövs för att det ska bli enklare att återanvända vatten i praktiken. Policyutveckling behövs inom lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken och plan‑ och bygglagen. Det handlar bland annat om ansvarsfördelning, ekonomiska incitament, taxor och hur återvunnet vatten ska klassificeras och användas på ett säkert sätt.
En viktig utgångspunkt är att identifiera förändringar som kan genomföras inom de regelverk som finns, utan att vänta på att lagar ska ändras.
–Vi tror att det finns mycket som kan göras inom lagens ramar, men vi behöver ta fram praxis så att det blir enklare för fler, säger Anna Thomasson, docent inom public management, affilierad forskare vid Sweden Water Research. Därför fokuserar vi på styrning istället för teknik.
Projektet utgår från stadsbyggnadsprocessen och VA-branschens systemansvar. Begreppet kommunal vattenbudget är ett centralt begrepp. En kommunal vattenbudget kan synliggöra vilka vattenresurser som finns tillgängliga, vilka behov som kommer framöver och vilka möjligheter till att återanvända vatten som finns. En sådan budget skulle kunna användas i stadsplaneringen och leda till mer långsiktiga beslut.
–När vi planerar och bygger nytt behöver vi tänka vattenklokt redan från början. Hur kan vi bygga så att vi kan använda återvunnet vatten till toalettspolning och tvättmaskiner och andra ändamål som inte kräver dricksvattenkvalitet? Genom att använda rätt vattenkvalitet till rätt ändamål kan vi spara på dricksvattnet, säger Angelica Howard, projektledare på Lunds kommun.
För att förstå hur olika beslut, styrmedel och ansvarsfördelningar påverkar möjligheterna till att använda vatten mer resurseffektivt ska projektet utveckla vad som kallas systemorienterad simuleringsmodell. I den kan man se effekterna av olika beslut genom att testa olika scenarier för att identifiera hinder, möjligheter och åtgärder.
Projektet har sin bas i Lund. Arbetet bedrivs av Sweden Water Research i samverkan med Lunds kommun, Lunds universitet och aktörer inom vattensektorn. Resultaten ska kunna användas av kommuner och VA-huvudmän i hela Sverige.
Källa: Sweden Water Research
| Dela |
 |
Tillbaka |
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
