Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Under våren 2021 sker installationerna i nätverket BeSmås demonstrationsprojekt där man ska utvärdera nya kombinerade värme- och ventilationssystem för småhus. Systemen är framtagna genom ett nära samarbete mellan hustillverkare och tillverkare av värme och ventilationssystem, för att samtidigt möta ökade krav på inomhusklimat och energieffektivitet.
Syftet med demonstrationsprojektet är att verifiera att de nya systemens beräknade energiprestanda överensstämmer med verkliga värden. Utöver energiprestanda undersöks även parametrar som effektbehov, kostnad, luftkvalitet och boendes upplevelse av värme- och ventilationssystemen. Energiprestanda och inomhusmiljö i demonstrationshusen ska också jämföras med ett nybyggt referenshus med den teknik som de flesta nybyggda småhus har idag: värmepump och frånluftsventilation.
Tanken på att sporra marknaden att ta fram kombinerade värme- och ventilationssystem anpassade för småhus i nordiskt klimat väcktes redan 2014. Två av de drivande frågeställningarna var att hitta energieffektiva lösningar på problemet att 40 procent av Sveriges småhus är underventilerade och att skapa utrymmeseffektiva lösningar som är optimerade för energieffektiva småhus.
Efter en inledande förstudie genomfördes en teknikupphandling, med samfinansiering av Energimyndigheten och ett antal småhustillverkare. Där identifierades fem intressanta lösningar. Därefter sammanfördes de fem systemtillverkarna med fem småhustillverkare som tillsammans vidareutvecklade systemen i ett gemensamt utvecklingsprojekt.
De nya kombinerade värme- och ventilationsprodukterna som nu finns respektive är på väg ut på marknaden är mer energieffektiva, ger ett lägre eleffektbehov och bidrar till bättre inneklimat. De är utvecklade för energieffektiva småhus med lågt effektbehov i ett nordiskt klimat. De kräver också ett mycket litet utrymme, vilket är viktigt för att kunna utnyttja husets area på ett bra sätt.
De nya systemens energiprestanda behöver nu verifieras i verkliga byggnader. Dessutom behövs demonstrationshus och andra informationsinsatser för att skapa uppmärksamhet och kunskap om de nya energieffektiva utrustningarna så att hustillverkarna och -köparna får veta att de finns.
- Det är jätteroligt att se att våra tankar för sju år sen nu har resulterat i att det finns fyra fantastiskt bra, färdiga produkter på marknaden, säger Agneta Persson, vd på Anthesis och en av de som har drivit de olika projekten genom åren.
– De värme- och ventilationssystem som fanns på marknaden när teknikupphandlingen startade, var överdimensionerade för energieffektiva småhus både med avseende på installerad effekt och storlek. Utrustningen var dessutom för kostsam för att vara intressant för köpare och tillverkare av småhus. De system som vi nu testar är helt anpassade för småhusens behov och det nordiska klimat som vi bygger för.
Utöver fördelarna för den enskilda husägaren, kan de nya kombinerade värme- och ventilationssystemen bidra till en stor energieffektivisering i både nya och befintliga småhus. Det byggs cirka10 000 småhus årligen i Sverige. Om alla dessa småhus skulle förses med nya, kombinerade värme- och ventilationssystem skulle det bidra till ett minskat energibehov på 30–50 GWh/år. Ackumulerat till år 2030 skulle det innebära ca 0,4–0,6 TWh i minskad årlig energianvändning. Det motsvarar hela energianvändningen för ca 60 000 nybyggda småhus. Till det ska läggas en ännu större energieffektivisering i det befintliga småhusbeståndet om de nyutvecklade utrustningarna introduceras även där.
- Det låter kanske inte så betydelsefullt, men denna energieffektivisering skulle komma vid helt rätt tidpunkt, säger Agneta Persson.
- Merparten av de svenska småhusen värms av el, antingen direkt eller genom en värmepump. Att minska småhusens elanvändning skulle alltså frigöra väldigt viktig elkapacitet som kommer väl tillpass när vi ska ställa om vår elproduktion och elektrifierar våra transporter.
Fakta
Källa BeSmå
Text: Karin Lindström
Bild: Flexit Huspartner, modell av hus för provinstallation
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
