Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det genomsnittliga priset på elbörsen Nord Pool Spot – det så kallade systempriset – blev 45 öre/kWh år 2018. Det är en ökning med knappt 17 öre jämfört med 2017, motsvarande nästan 60 procent. Uppgången beror främst på lägre tillrinningar till den nordiska vattenkraften och ökade priser på utsläppsrätter. När det gäller elproduktionen var kärnkraften det största kraftslaget.
I början av året fanns ett överskott i den hydrologiska balansen i vattenkraften, som i energi räknat motsvarande drygt 10 TWh. Detta vände under året till ett underskott på cirka 20 TWh. Under samma period ökade priset på utsläppsrätter från 7 Euro till 24 Euro.
– Det beror framförallt på att utbudet av utsläppsrätter minskar i januari 2019, när vissa utsläppsrätter läggs i den så kallade marknadsstabilitetsreserven, och alltså inte är direkt tillgängliga på marknaden. På så vis minskar överskottet vilket gör att prissignalerna i systemet stärks, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige
Prisskillnaderna har varit relativt stora över året. Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 32 öre/kWh i januari till 54 öre/kWh i augusti. Det högsta timpriset under året var 200 öre/kWh och inträffade den 1 mars klockan 8–9, medan det lägsta timpriset var drygt 2 öre/kWh den 15 oktober klockan 00–01.
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö – varierade mellan 45 och 48 öre/kWh. Priset var detsamma i alla elområden under 82 procent av årets timmar. Prisskillnaderna mellan de tre nordliga elområdena var något mindre än under 2017. Däremot avvek priset i elområde Malmö mer, beroende på begränsningar i överföringskapacitet från elområde Stockholm. I genomsnitt var elpriset i Malmö 1,9 öre/kWh högre än i Stockholm och 2,3 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå. Skillnaden var störst i oktober då priset i de tre norra elområdena var cirka 7 öre lägre än i Malmö.
De låga tillrinningarna medförde att prisnivån i Norden var lika hög som i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev knappt 46 öre/kWh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland är prisvariationerna där betydligt större, även om skillnaderna var mindre 2018 än 2017.
Preliminärt var det högsta timpriset 133 öre/kWh och det lägsta -78 öre/kWh. Under året var priset i Tyskland negativt under nästan 120 timmar. I Norden uppstod negativa priser endast i de danska områdena; som mest på Jylland under 50 timmar.
De preliminära siffrorna för 2018 års elproduktion, som framgår av tabellen, visar på en uppgång för kärnkraften. Den blev också med förhållandevis stor marginal vår största elproduktionskälla med 65,7 TWh. Den låga nederbörden under året gjorde att vattenkraften producerade 60,8 TWh, vilket var en nedgång jämfört med året före.
Även vindkraften minskade till 16,4 TWh men är trots det fortsatt vår tredje största källa för elproduktion. Den övriga värmekraften, som till allra största delen består av kraftvärme i fjärrvärmenät och elintensiv industri, noterade också en liten minskning till 14,5 TWh. Solkraften blev oförändrad 0,2 TWh.
– Trots flera minskningar i olika kraftslag blev den totala produktionen relativt hög och stannade preliminärt på 157 TWh. Nettoexporten var något lägre än året före och blev 17 TWh, konstaterar Magnus Thorstensson.
|
Tillförsel |
År |
År |
År |
Ändring |
|
2008 |
2017 |
2018 |
från år 2017 |
|
|
Vattenkraft |
68,4 |
63,9 |
60,8 |
-4,9% |
|
Vindkraft |
2 |
17,5 |
16,4 |
-6,3% |
|
Kärnkraft |
61,3 |
63 |
65,7 |
4,3% |
|
Solkraft |
0 |
0,2 |
0,2 |
0,0% |
|
Övrig värmekraft |
14,3 |
15 |
14,5 |
-2,6% |
|
Elproduktion totalt |
146,0 |
159,6 |
157,4 |
-1,3% |
|
Netto Import (+) /Export (-) |
-2 |
-19 |
-17 |
-11,1% |
|
Total elanvändning |
144,0 |
140,6 |
140,6 |
-0,03% |
Källa: Energiföretagen
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
