Stor potential både ekonomiskt och energimässigt för renovering av miljonprogrammet visar ny studie.
De sex åtgärderna rör områdena badrum, materialleveranser, fasader, hissar, kompletteringsbyggnader och entreprenörsval. Totalt sett kan lösningar inom dessa områden vid full tillämpning ha potential att minska byggkostnaderna för renoveringen av de återstående 165 000 miljonprogramslägenheterna med 41 miljarder kronor och dess energiförbrukning med ca 260 GWh/år.
- I studien visar vi att några få åtgärder kan ge väldigt stora effekter både ekonomiskt och energimässigt och då finns det fortfarande många åtgärder kvar att undersöka, säger Thomas Sundén, VD på Sustainable Innovation.
Genomförbarhetsstudien fullföljs nu genom att parterna nu påbörjar upphandlingsarbete inom flera av de områden som studien pekar ut som realiserbara.
- Att försöka hitta och utveckla hållbara renoveringsmetoder är avgörande för HBVs medlemmar i de stora utmaningar renovering av bland annat miljonprogrammen innebär. Som allmännyttans inköpsfunktion ser vi att det arbete vi tillsammans med SABO och Sustainable Innovation har gjort visar på att det endast är genom samverkan stora samhällsutmaningar kan mötas och lösas, säger Johan Almesjö, VD på allmännyttans inköpsfunktion, HBV.
Genomförbarhetsstudiens målsättning var att utreda hur ett antal identifierade lösningar, enskilt eller i grupp, väsentlig kan minska de totala renoveringskostnaderna inom miljonprogrammets bostadsbestånd med 25 % från dagens nivå för att möjliggöra en hållbar renovering av beståndet.
- Sex av tio undersökta lösningar anses inneha en tydlig potential att minska byggkostnaderna. Intressant är också att fyra av lösningarna kan ha potential att uppnå den kombinerade målsättningen om minskade byggkostnader och ökad energieffektivisering vilket kan ge dubbel nytta för våra medlemmar, säger Jonas Högset, enhetschef Fastighet och boende på SABO.
Den optimala kombinationen av lösningar för renovering av miljonprogrammet måste självklart utgå ifrån det aktuella behovet och byggnadens förutsättningar, inte minst i beaktandet av de arkitektoniska värden som den specifika byggnaden och området innehar.
Projektet delfinansieras av Energimyndigheten.
Här kan du läsa hela rapporten
Källa: Sustainable Innovation
Dela | Tillbaka |
Konsultbolaget Incoord och Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med flera aktörer, genomfört ett innovationsprojekt som undersöker hur generativ AI kan förbättra kvalitetssäkringen inom byggbranschen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.