Idag släpper WWF en rapport som visar att Östersjöländerna inte lever upp till sina åtaganden att skydda Östersjön. Bland de nio granskade länderna är Sverige minst dåligt – men inget land är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om ett välmående Östersjön 2021. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel.
- Ambitionen att förena länderna i en gemensam plan att rädda Östersjön var stark 2007 när planen antogs. Men det går på tok för långsamt, och fortsätter det i den här takten klarar inget av länderna målen till 2021. Samtidigt ökar trycket på Östersjön, bland annat i form av övergödning, överfiske och invasiva arter. Länderna måste stå upp för sina åtaganden i Östersjöplanen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
WWFs Östersjöbarometer 2018 (Baltic Sea Scorecard) granskar nio länder med kust mot Östersjön utifrån deras åtaganden och framsteg inom områdena övergödning, farliga ämnen, biodiversitet, maritima aktiviteter. Nytt för årets Östersjöbarometer är också området hållbar blå ekonomi. Resultaten är nedslående – av de 58 viktigaste åtgärderna har länderna bara uppnått 16.
Rapporten visar på stora skillnader mellan ländernas prestationer: Sverige är minst dåligt och får högst poäng (-11) av länderna medan Ryssland får lägst poäng (-43). Samtidigt visar rapporten att inget av länderna har vidtagit tillräckliga åtgärder i något område, vilket tyder på att inget land kommer att klara målen inom utsatt tid.
- Östersjön har världens största yta av döda bottnar och viktiga arter som lax, ål och torsk är hotade. Men Sveriges regering har stora möjligheter att påverka Östersjöns utveckling genom att åter ta på sig ledartröjan i det regionala arbetet. WWF vill se fler effektivt skyddade områden, kraftigt ökade insatser för att stoppa övergödningen och stopp för ålfisket, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF.
Ladda ner Östersjöbarometern 2018 (Baltic Sea Scorecard 2018) här
Fakta ur rapporten
Det här vill WWF se för att målen ska uppnås till 2021:
Den första konventionen för skydd av havsmiljön i Östersjön (Helsingforskonventionen HELCOM) undertecknades 1974 och omfattar idag nio Östersjöländer - Sverige, Danmark, Finland, Ryssland, Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen - samt EU-kommissionen. I november 2007 antogs handlingsplanen för Östersjön (BSAP) med målet att nå ”god ekologisk status” för Östersjön 2021. BSAP kommer att granskas vid HELCOMs ministermöte den 6 mars 2018.
WWFs Östersjöbarometer granskar Östersjöländernas handlingsplaner för Östersjön (BSAP) och släpptes för tredje gången 2018. Länderna rankas utifrån sina åtgärder inom övergödning, farliga ämnen, biodiversitet, maritima aktiviteter och hållbar blå ekonomi. För att få pluspoäng krävs att en åtgärd utförts före utsatt tidsfrist, för att få noll poäng krävs att åtgärden utförts på utsatt tid. För att få minuspoäng krävs att landet antingen inte gjort aktiviteten eller att den inte utförts i tid.
Källa: WWF
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dela | Tillbaka |
Konsultbolaget Incoord och Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med flera aktörer, genomfört ett innovationsprojekt som undersöker hur generativ AI kan förbättra kvalitetssäkringen inom byggbranschen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.