Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Den 19 november är det FN:s internationella världstoalettdag, där globala sanitetsfrågor uppmärksammas världen runt. I Sverige har vi ett väl fungerande avloppssystem men som många dessvärre använder på sätt som orsakar miljöproblem. Ett stort toalettrelaterat problem i Sverige är att vi spolar ner en mängd saker som inte hör hemma i våra toaletter. En situation som ligger bakom många fulspolningar är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen genom att ”fultorka” oss med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten, det visar en undersökning som YouGov har genomfört på uppdrag av Svenskt Vatten. Var tredje svensk känner inte till att hushållspapper inte ska spolas ned i toaletten, där det riskerar att orsaka stopp och översvämningar.
- Alla kan nog känna igen sig i paniken när toalettpappret är slut hemma. Det var ändå förvånande att en så stor del av svenskarna inte känner till att hushållspapper och våtservetter inte ska spolas ned i toaletten, och framförallt att de inte vet orsaken till varför. Hushållspapper och våtservetter löses inte upp av vatten som toalettpapper gör. Många svenskar tror att det är rutornas storlek som är problemet, men det hjälper alltså inte att strimla hushållspappret, det löses inte upp ändå, säger Anna Linusson, VD för Svenskt Vatten.
Motsvarande 9 hushållsrullar med skräp i toaletterna per person och år
Förutom stopp i ledningar och pumpar och översvämningar med efterföljande utsläpp av orenat avloppsvatten till våra vattendrag orsakar nedspolat hushållspapper och våtservetter också en stor mängd avfall som måste rensas bort från galler och ledningar i avloppsreningsverken och köras bort för förbränning. Totalt rensas ca 1,3 kg skräp per person och år bort från avloppsreningsverken.
- Det är svårt att avgöra för oss exakt vad som är vad bland detta skräp, men hushållspapper och våtservetter är stora bovar här. Allt skräp som rensas bort från gallren motsvarar i vikt ca 9 hushållspappersrullar per person och år. Det är en kostsam hantering för både vår vattenmiljö och VA-organisationerna som vi skulle kunna undvika om vi alla blev lite bättre på att slänga skräp direkt där det hör hemma, i papperskorgen bland brännbara sopor. Vi bryr oss egentligen inte om vad svenskarna torkar sig med, så länge som de bara spolar ner kiss, bajs och toalettpapper i toaletterna, säger Anna Linusson.
Undersökningen visar att sju av tio spolar ned det de fultorkar sig med. Näst vanligaste fultorkningen är pappersnäsdukar.
Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 13-16 oktober 2017 har sammanlagt 1012 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.
Regeringen har presenterat vilka kommande satsningar och prioriteringar som görs på energiområdet.
