Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu, huvudförfattare till rapporten ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn”.
14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp, enligt en ny rapport från Energiforsk. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.
– I fjärrvärmebranschen finns både vilja, potential och planer för att lagra koldioxid som ger negativa utsläpp. Men de finansieringslösningar som finns i dag räcker inte. Det brådskar att hejda klimatförändringarna och utan tillräckliga styrmedel tappar Sverige momentum, säger Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare.
Energiforsks rapport ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn” visar att 14 fjärrvärmeanläggningar har planer på bio-CCS, att samla in och lagra koldioxid från sin förbränning av förnybara bränslen. Det skulle innebära negativa utsläpp på 4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar knappt 10 procent av Sveriges totala fossila koldioxidutsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar identifieras som tänkbara i rapporten, vilket skulle dubblera kapaciteten.
Den infrastruktur som krävs för transport och slutlagring är komplex och kapitalkrävande. Det innebär att samverkan mellan olika aktörer ofta är en förutsättning för att nödvändiga investeringar ska göras, enligt rapporten. Men dagens styrmedel är i stor utsträckning utformade för att stötta enskilda aktörer. Det riskerar att hämma utvecklingen av gemensam infrastruktur, trots att samverkan skulle kunna innebära att fler aktörer kan genomföra CCS-projekt.
– EU-kommissionen ska under 2026 lämna förslag på hur negativa utsläpp skulle kunna omfattas av utsläppshandel. Våra analyser visar att om ett långsiktigt EU-styrmedel dröjer, så krävs någon typ av svensk bryggfinansiering. Det skulle kunna vara mer pengar till statens omvända auktioner för bio-CCS eller någon form av investeringsstöd, säger Jenny Westerberg.
För att EU ska klara sina klimatmål om nettonollutsläpp senast år 2050 kommer det förutom minskade utsläpp även krävas negativa utsläpp, till exempel genom bio-CCS . Negativa utsläpp i fjärrvärmesektorn har hög klimatnytta och teknisk potential, men för att det ska bli verklighet krävs rätt förutsättningar.
– Tack vare bland annat EU:s utsläppshandel kostar det att släppa ut fossil koldioxid, men av naturliga skäl är det gratis att släppa ut koldioxid från förnybara källor. Just därför behövs finansieringsstöd för bio-CCS, annars saknas incitament, säger Jenny Westerberg.
Carbon capture and storage, CCS, betyder att man fångar in koldioxid och lagrar den. Koldioxiden kan till exempel fångas in från ett fjärrvärmeverks utsläpp av rökgaser, för att sedan transporteras och lagras i berggrunden. CCS innebär därmed att koldioxid hindras från att släppas ut i atmosfären, vilket annars skulle bidra till klimatuppvärmningen.
Om koldioxiden som fångas kommer från förbränning av bioråvara, till exempel förnybart avfall eller skogsrester, kallas det bio-CCS. Det innebär att koldioxid som är en del av ett naturligt kretslopp lagras. Det minskar den totala mängden koldioxid i atmosfären och kallas därmed för negativa utsläpp.
Sveriges långsiktiga klimatmål är att vi senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, därefter ska vi ha negativa utsläpp. För att nå målet noll nettoutsläpp 2045 får bio-CCS räknas in som en åtgärd där rimliga alternativ saknas. I Sverige finns ett ekonomiskt stöd för bio-CCS genom så kallad omvänd auktion. Stockholm Exergi vann tidigare i år den första omvända auktionen.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Rapporten presenterar resultat från Energiforsks projekt “Bio-CCS i fjärrvärmesektorn – etapp 2”. Projektet har pågått 2023–2025 och har kartlagt CCS-planer, finansieringslösningar, policyfrågor, avskiljningsteknik, infrastruktur och samverkan, lagringsmöjligheter samt systemanalys.
Bakom rapporten står forskare och analytiker från Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Rise och Energiforsk.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna snackar propan, som är ett av få långsiktigt hållbara köldmedier, med Rebecka Asteberg från Enrad.
Snart är det dags för turné med ExpoVA som i tur och ordning besöker Göteborg, Jönköping och Linköping 14-16 april.
Slussen.biz passade på att göra ett nedslag när den egna turnerande mässan besökte Stockholm.
Slussen.biz fanns på plats när det var dags för Newton Neworking Day i Stockholm.
I drygt tio år har HSB Living Lab varit hem åt både människor och forskningsexperiment i Göteborg. Men nu har det blivit dags för själva byggnaden att hitta ett nytt hem. Den världsunika forskningsarenan söker nu nya ägare.
2026 års upplaga av VA-priset tilldelas RecoLab i Helsingborg, som med det banbrytande systemet Tre rör ut visar vägen mot framtidens resurseffektiva och klimatsmarta avloppshantering.
Arbetsmiljöverket hotar Filipstads kommun med ett vite på 100 000 kronor. Det på grund av höga ljudnivåer från ventilationen på ett korttidsboende, rapporterar sverigesradio.se.
Nu slutredovisar Energimyndigheten regeringsuppdraget att göra en översyn av riksintresseanspråken för energi.
Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.
Forskare Luleå tekniska universitet har lovande resultat från storskalig förbränning av briketter tillverkade av avloppsslam och halm.
