Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu, huvudförfattare till rapporten ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn”.
14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp, enligt en ny rapport från Energiforsk. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.
– I fjärrvärmebranschen finns både vilja, potential och planer för att lagra koldioxid som ger negativa utsläpp. Men de finansieringslösningar som finns i dag räcker inte. Det brådskar att hejda klimatförändringarna och utan tillräckliga styrmedel tappar Sverige momentum, säger Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare.
Energiforsks rapport ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn” visar att 14 fjärrvärmeanläggningar har planer på bio-CCS, att samla in och lagra koldioxid från sin förbränning av förnybara bränslen. Det skulle innebära negativa utsläpp på 4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar knappt 10 procent av Sveriges totala fossila koldioxidutsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar identifieras som tänkbara i rapporten, vilket skulle dubblera kapaciteten.
Den infrastruktur som krävs för transport och slutlagring är komplex och kapitalkrävande. Det innebär att samverkan mellan olika aktörer ofta är en förutsättning för att nödvändiga investeringar ska göras, enligt rapporten. Men dagens styrmedel är i stor utsträckning utformade för att stötta enskilda aktörer. Det riskerar att hämma utvecklingen av gemensam infrastruktur, trots att samverkan skulle kunna innebära att fler aktörer kan genomföra CCS-projekt.
– EU-kommissionen ska under 2026 lämna förslag på hur negativa utsläpp skulle kunna omfattas av utsläppshandel. Våra analyser visar att om ett långsiktigt EU-styrmedel dröjer, så krävs någon typ av svensk bryggfinansiering. Det skulle kunna vara mer pengar till statens omvända auktioner för bio-CCS eller någon form av investeringsstöd, säger Jenny Westerberg.
För att EU ska klara sina klimatmål om nettonollutsläpp senast år 2050 kommer det förutom minskade utsläpp även krävas negativa utsläpp, till exempel genom bio-CCS . Negativa utsläpp i fjärrvärmesektorn har hög klimatnytta och teknisk potential, men för att det ska bli verklighet krävs rätt förutsättningar.
– Tack vare bland annat EU:s utsläppshandel kostar det att släppa ut fossil koldioxid, men av naturliga skäl är det gratis att släppa ut koldioxid från förnybara källor. Just därför behövs finansieringsstöd för bio-CCS, annars saknas incitament, säger Jenny Westerberg.
Carbon capture and storage, CCS, betyder att man fångar in koldioxid och lagrar den. Koldioxiden kan till exempel fångas in från ett fjärrvärmeverks utsläpp av rökgaser, för att sedan transporteras och lagras i berggrunden. CCS innebär därmed att koldioxid hindras från att släppas ut i atmosfären, vilket annars skulle bidra till klimatuppvärmningen.
Om koldioxiden som fångas kommer från förbränning av bioråvara, till exempel förnybart avfall eller skogsrester, kallas det bio-CCS. Det innebär att koldioxid som är en del av ett naturligt kretslopp lagras. Det minskar den totala mängden koldioxid i atmosfären och kallas därmed för negativa utsläpp.
Sveriges långsiktiga klimatmål är att vi senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, därefter ska vi ha negativa utsläpp. För att nå målet noll nettoutsläpp 2045 får bio-CCS räknas in som en åtgärd där rimliga alternativ saknas. I Sverige finns ett ekonomiskt stöd för bio-CCS genom så kallad omvänd auktion. Stockholm Exergi vann tidigare i år den första omvända auktionen.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Rapporten presenterar resultat från Energiforsks projekt “Bio-CCS i fjärrvärmesektorn – etapp 2”. Projektet har pågått 2023–2025 och har kartlagt CCS-planer, finansieringslösningar, policyfrågor, avskiljningsteknik, infrastruktur och samverkan, lagringsmöjligheter samt systemanalys.
Bakom rapporten står forskare och analytiker från Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Rise och Energiforsk.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung möter Magnus Andersson, affärsutvecklare på Swegon, som berättar mer om lösningen för vilken man tog emot Stora Inneklimatpriset på Nordbygg i april.
Nationella expertrådet för klimatanpassnings klimat- och sårbarhetsanalys visar att klimatriskerna förvärras snabbare än samhällets nuvarande anpassningsförmåga.
Under en vecka i juni fylls Almedalen i Visby av representanter för politik, näringsliv och myndigheter. Slussen.biz har fått några röster från årets upplaga.
Under höstens ExpoVent-turné kommer branschorganisationen Svensk Ventilation hålla en föreläsning där man bland annat kommer att informera om möjligheterna med Servicekollen.
Enligt Byggchefernas årliga presentation av rapporten Machoindex ligger det på samma nivå som förra året. Läget har dock försämrats sedan man började med genomlysningen år 2020.
I april i år smittades en hyresgäst på Föllingebacken i Tensta av legionella, via sitt duschmunstycke. Personen insjuknade och avled till följd av smittan, rapporterar Nyhetsbyrån i Järva.
Forskare vid Mittuniversitetet undersöker just nu om vatten förorenat med evighetskemikalierna PFAS kan renas med växten andmat, rapporterar Sveriges radio.
Hösten 2026 bjuder på ett intensivt Expo-schema då ExpoStyr, ExpoVent, ExpoVärmeKyla och ExpoVA ger sig ut på vägarna igen.
Projektet Fokus Fastighet ska stärka stora offentliga fastighetsbestånds roll som en aktiv del av Norrbottens energisystem. Satsningen omfattar energieffektivisering, flexibilitet och resiliens till förnybar energi, fjärrvärme och solenergi.
Regeringen har i dag beslutat att utse Nancy Mattsson till ny generaldirektör och chef för Boverket. Hon tar över tjänsten efter Anders Sjelvgren som innehaft den sedan 2017.
