Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu, huvudförfattare till rapporten ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn”.
14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp, enligt en ny rapport från Energiforsk. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.
– I fjärrvärmebranschen finns både vilja, potential och planer för att lagra koldioxid som ger negativa utsläpp. Men de finansieringslösningar som finns i dag räcker inte. Det brådskar att hejda klimatförändringarna och utan tillräckliga styrmedel tappar Sverige momentum, säger Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare.
Energiforsks rapport ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn” visar att 14 fjärrvärmeanläggningar har planer på bio-CCS, att samla in och lagra koldioxid från sin förbränning av förnybara bränslen. Det skulle innebära negativa utsläpp på 4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar knappt 10 procent av Sveriges totala fossila koldioxidutsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar identifieras som tänkbara i rapporten, vilket skulle dubblera kapaciteten.
Den infrastruktur som krävs för transport och slutlagring är komplex och kapitalkrävande. Det innebär att samverkan mellan olika aktörer ofta är en förutsättning för att nödvändiga investeringar ska göras, enligt rapporten. Men dagens styrmedel är i stor utsträckning utformade för att stötta enskilda aktörer. Det riskerar att hämma utvecklingen av gemensam infrastruktur, trots att samverkan skulle kunna innebära att fler aktörer kan genomföra CCS-projekt.
– EU-kommissionen ska under 2026 lämna förslag på hur negativa utsläpp skulle kunna omfattas av utsläppshandel. Våra analyser visar att om ett långsiktigt EU-styrmedel dröjer, så krävs någon typ av svensk bryggfinansiering. Det skulle kunna vara mer pengar till statens omvända auktioner för bio-CCS eller någon form av investeringsstöd, säger Jenny Westerberg.
För att EU ska klara sina klimatmål om nettonollutsläpp senast år 2050 kommer det förutom minskade utsläpp även krävas negativa utsläpp, till exempel genom bio-CCS . Negativa utsläpp i fjärrvärmesektorn har hög klimatnytta och teknisk potential, men för att det ska bli verklighet krävs rätt förutsättningar.
– Tack vare bland annat EU:s utsläppshandel kostar det att släppa ut fossil koldioxid, men av naturliga skäl är det gratis att släppa ut koldioxid från förnybara källor. Just därför behövs finansieringsstöd för bio-CCS, annars saknas incitament, säger Jenny Westerberg.
Carbon capture and storage, CCS, betyder att man fångar in koldioxid och lagrar den. Koldioxiden kan till exempel fångas in från ett fjärrvärmeverks utsläpp av rökgaser, för att sedan transporteras och lagras i berggrunden. CCS innebär därmed att koldioxid hindras från att släppas ut i atmosfären, vilket annars skulle bidra till klimatuppvärmningen.
Om koldioxiden som fångas kommer från förbränning av bioråvara, till exempel förnybart avfall eller skogsrester, kallas det bio-CCS. Det innebär att koldioxid som är en del av ett naturligt kretslopp lagras. Det minskar den totala mängden koldioxid i atmosfären och kallas därmed för negativa utsläpp.
Sveriges långsiktiga klimatmål är att vi senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, därefter ska vi ha negativa utsläpp. För att nå målet noll nettoutsläpp 2045 får bio-CCS räknas in som en åtgärd där rimliga alternativ saknas. I Sverige finns ett ekonomiskt stöd för bio-CCS genom så kallad omvänd auktion. Stockholm Exergi vann tidigare i år den första omvända auktionen.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Rapporten presenterar resultat från Energiforsks projekt “Bio-CCS i fjärrvärmesektorn – etapp 2”. Projektet har pågått 2023–2025 och har kartlagt CCS-planer, finansieringslösningar, policyfrågor, avskiljningsteknik, infrastruktur och samverkan, lagringsmöjligheter samt systemanalys.
Bakom rapporten står forskare och analytiker från Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Rise och Energiforsk.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
