Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu, huvudförfattare till rapporten ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn”.
14 svenska fjärrvärmeanläggningar har planer på att fånga in och lagra koldioxid som innebär negativa utsläpp motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp, enligt en ny rapport från Energiforsk. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms som tänkbara, vilket skulle dubblera kapaciteten. Men dagens styrmedel och finansiering räcker inte, därför riskerar många planer att rinna ut i sanden.
– I fjärrvärmebranschen finns både vilja, potential och planer för att lagra koldioxid som ger negativa utsläpp. Men de finansieringslösningar som finns i dag räcker inte. Det brådskar att hejda klimatförändringarna och utan tillräckliga styrmedel tappar Sverige momentum, säger Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare.
Energiforsks rapport ”Bio-CCS i fjärrvärmesektorn” visar att 14 fjärrvärmeanläggningar har planer på bio-CCS, att samla in och lagra koldioxid från sin förbränning av förnybara bränslen. Det skulle innebära negativa utsläpp på 4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar knappt 10 procent av Sveriges totala fossila koldioxidutsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar identifieras som tänkbara i rapporten, vilket skulle dubblera kapaciteten.
Den infrastruktur som krävs för transport och slutlagring är komplex och kapitalkrävande. Det innebär att samverkan mellan olika aktörer ofta är en förutsättning för att nödvändiga investeringar ska göras, enligt rapporten. Men dagens styrmedel är i stor utsträckning utformade för att stötta enskilda aktörer. Det riskerar att hämma utvecklingen av gemensam infrastruktur, trots att samverkan skulle kunna innebära att fler aktörer kan genomföra CCS-projekt.
– EU-kommissionen ska under 2026 lämna förslag på hur negativa utsläpp skulle kunna omfattas av utsläppshandel. Våra analyser visar att om ett långsiktigt EU-styrmedel dröjer, så krävs någon typ av svensk bryggfinansiering. Det skulle kunna vara mer pengar till statens omvända auktioner för bio-CCS eller någon form av investeringsstöd, säger Jenny Westerberg.
För att EU ska klara sina klimatmål om nettonollutsläpp senast år 2050 kommer det förutom minskade utsläpp även krävas negativa utsläpp, till exempel genom bio-CCS . Negativa utsläpp i fjärrvärmesektorn har hög klimatnytta och teknisk potential, men för att det ska bli verklighet krävs rätt förutsättningar.
– Tack vare bland annat EU:s utsläppshandel kostar det att släppa ut fossil koldioxid, men av naturliga skäl är det gratis att släppa ut koldioxid från förnybara källor. Just därför behövs finansieringsstöd för bio-CCS, annars saknas incitament, säger Jenny Westerberg.
Carbon capture and storage, CCS, betyder att man fångar in koldioxid och lagrar den. Koldioxiden kan till exempel fångas in från ett fjärrvärmeverks utsläpp av rökgaser, för att sedan transporteras och lagras i berggrunden. CCS innebär därmed att koldioxid hindras från att släppas ut i atmosfären, vilket annars skulle bidra till klimatuppvärmningen.
Om koldioxiden som fångas kommer från förbränning av bioråvara, till exempel förnybart avfall eller skogsrester, kallas det bio-CCS. Det innebär att koldioxid som är en del av ett naturligt kretslopp lagras. Det minskar den totala mängden koldioxid i atmosfären och kallas därmed för negativa utsläpp.
Sveriges långsiktiga klimatmål är att vi senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, därefter ska vi ha negativa utsläpp. För att nå målet noll nettoutsläpp 2045 får bio-CCS räknas in som en åtgärd där rimliga alternativ saknas. I Sverige finns ett ekonomiskt stöd för bio-CCS genom så kallad omvänd auktion. Stockholm Exergi vann tidigare i år den första omvända auktionen.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Rapporten presenterar resultat från Energiforsks projekt “Bio-CCS i fjärrvärmesektorn – etapp 2”. Projektet har pågått 2023–2025 och har kartlagt CCS-planer, finansieringslösningar, policyfrågor, avskiljningsteknik, infrastruktur och samverkan, lagringsmöjligheter samt systemanalys.
Bakom rapporten står forskare och analytiker från Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Rise och Energiforsk.
Källa: Energiforsk
| Dela |
 |
Tillbaka |
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.
Boverket har lämnat underlag till den slutliga nationella byggnadsrenoveringsplanen och förslag till färdplan för införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Malmö stad har köpt en fastighet för ett nytt kompetenscentrum inom el och energi.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut på turné igen. Den här gången är det Malmö, Växjö och Jönköping som står på tur 20-22 oktober.
Vattenbristen i Skåne har fått många att tänka om kring sin vattenanvändning. En ny undersökning visar att 77 procent av de tillfrågade har förändrat sina vattenvanor, och av dem planerar 8 av 10 att fortsätta spara vatten även framöver.
Sverige står inför en omfattande elektrifiering samtidigt som kraven på leveranssäkerhet och beredskap ökar. I två regeringsuppdrag har Energimyndigheten analyserat fjärr- och kraftvärmens betydelse för energisystemet och hur sektorn kan stärkas.
Slussen.biz fanns på plats när Svenskt Geoenergicentrum arrangerade trettonde upplagan av Geoenergidagen i Stockholm.
Installationsmarknaden fortsätter att växa. Installatörsföretagens nya prognos visar en ökning på 3 procent både 2026 och 2027. Men bakom den stabila totalprognosen finns stora skillnader.
Livsmedelsverket har uppdaterat sitt stöd för klimatanpassning kopplat till dricksvattenförsörjning.
