Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Trots att skyfallet på sina håll inom området har beräknats ha en mycket lång återkomsttid bedöms det endast ha fått begränsade konsekvenser.
- En bidragande orsak till det är att det fanns upparbetade rutiner på plats hos både kommuner och Trafikverket. Stora ekonomiska skador har visserligen uppstått men samhället i stort rullade på, säger Anne-Catrin Almér, handläggare på länsstyrelsen och en av författarna till rapporten.
Med anledning av skyfallet den 10 juli 2024, gav Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Länsstyrelsen i Jönköpings län i uppdrag att genomföra en utredning för att beskriva översvämningens omfattning och konsekvenser. Länsstyrelsen har avgränsat utredningen omfattning Habo och Jönköpings tätorter eftersom det var där som samhällsstörningar i huvudsak uppstod.
Generellt sett har konsekvensen på samhällsnivå utifrån människans hälsa varit begränsad. Det beror på att händelsen var ganska kortvarig och att kommunerna och andra aktörer hade rutiner som fungerade. Däremot var arbetssituationen för räddningstjänsten ansträngd liksom på berörda kommuner. Under två timmar inkom ca 120 larm till räddningstjänsten.
Det har kommit in en stor mängd skadeanmälningar till försäkringsbolagen och den ekonomiska kostnaden för skyfallet uppskattas uppgå till minst 200 miljoner kr. Det innebär att även om konsekvensen för samhället i stort bedöms som begränsad kan enskilda och vissa verksamheter ha drabbats hårt.
Både Habo och Jönköpings kommun uppger att de anser sig ha hanterat händelsen på ett bra sätt och att man kan hantera en liknande händelse igen. Båda kommunerna jobbar aktivt med klimatanpassningsåtgärder.
- Händelser som denna ökar motivationen att genomföra åtgärder. Ett skyfall av den här omfattningen kommer dock aldrig helt kunna byggas bort, påminner Anne-Catrin Almér.
Rapporten Utredning av översvämningar 10 juli 2024 i Jönköpings län
Källa: Länsstyrelsen Jönköping
| Dela |
 |
Tillbaka |
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
Sven Andersson-priset 2025 tilldelas Anders Lundin som under flera decennier varit en betydande kraft inom innemiljöområdet, där han kombinerar tvärvetenskaplig expertis med en passion för att förbättra människors hälsa i våra byggnader.
De alternativa elområdesindelningar för Sverige som ingått i den EU-gemensamma elområdesöversynen ger sämre samhällsekonomisk nytta än dagens elområden. Det framgår av en rapport.
I ESBEs monter på VVS-mässan i Kista kan man bland annat få veta mer den nya parallellkopplade blandningsventilen ESBE Serie UPTT500.
I Belimos monter på VVS-mässan i Kista visar man bland annat upp Belimo Energy Valve som blivit extra aktuell i och med det nya effektbaserade taxasystemet.
Scenprogrammet för två på VVS-mässan i Stockholm har kickat igång med ett panelsamtal gällande energieffektivisering av småhus.
