Kan kombinationen av AI och högupplösta radardata hjälpa till att avlasta befintliga ledningsnät och minska översvämningsrisker i städer? Det ska ett stort regionalt projekt ta reda på genom att utveckla en metod för att identifiera optimala platser för naturbaserade dagvattenlösningar.
Projektet heter Opti-SITE som involverar experter och forskare från flera universitet, konsultföretag, forskningsinstitut och kommunala VA-bolag i både Sverige och Danmark. Salar Haghighatafshar är universitetsadjunkt i miljöteknik representerar Högskolan Kristianstads i projektet.
– Traditionellt har städers dagvattenhantering varit beroende av underjordiska ledningsnät, byggda för att snabbt leda bort regnvatten och förhindra översvämningar. Dessa system som vi ännu idag använder i våra städer designades utifrån dåtidens förutsättningar. Men dagens klimatutmaningar ställer dessa äldre system inför svåra prövningar. Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Tidigare var en översvämning något som förväntades inträffa kanske vart tionde år. Nu ser vi betydligt tätare återkomster.
Att bygga ut eller byta ut hela ledningssystem är ekonomiskt ohållbart, menar Salar. Istället behöver vi avlasta dem genom blågröna lösningar – naturbaserade dagvattenanläggningar som efterliknar naturens egna processer för att hantera avrinning.
– Det är här Opti-SITE kommer in. Vi ska utveckla ett verktyg som kan förutspå var i städerna dessa lösningar gör störst nytta. Genom AI och högupplösta radardata kan vi identifiera optimala placeringar och dimensioneringar för att maximera effekten, förklarar han.
Att införa naturbaserade dagvattenlösningar i äldre stadsmiljöer är en stor utmaning, framför allt på grund av markbrist och konkurrens om utrymme. I många kommuner ägs stora delar av marken av privatpersoner, vilket gör kommunala åtgärder svårare att genomföra.
– Vi måste först identifiera möjliga platser och låta verktyget föreslå de mest effektiva lösningarna utifrån lokala förutsättningar. Det kan handla om att skapa grönområden som kan hantera regnvatten, installera regnbäddar eller anlägga dammar där det är möjligt, säger Salar.
En central del av Opti-SITE är användningen av AI och maskininlärning för att effektivisera analysen av dagvattenflöden.
– Dagens hydrodynamiska modeller är väldigt exakta men också extremt resurskrävande, särskilt vid stadsövergripande simuleringar. Att simulera vattenrörelse i ledningsnät i en stad som Kristianstad kan ta många minuter (om inte timmar) beroende på regnets varaktighet. Men när vi arbetar med optimering behöver vi kanske köra flera hundratusentals simuleringar för att kunna ta reda på hur det ser ut över hela staden. Det skulle vara orimligt utan AI, berättar Salar.
Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Genom att träna AI-modeller på tidigare hydrodynamiska simuleringar kan man få fram resultat på en bråkdel av tiden. Radardata spelar också en viktig roll genom att ge en mer detaljerad bild av regnmönster jämfört med traditionella punktmätningar från enskilda regnmätare.
– Med radar kan vi få en mer komplett bild av hur regnet fördelar sig över staden. Det gör våra modeller betydligt mer träffsäkra och relevanta.
Opti-SITE kommer att genomföra sina tester i Landskrona och Köpenhamn, där forskare samarbetar med såväl kommunala VA-aktörer som experter från universitet och konsultföretag. Projektet kommer resultera i en prototypmodul som kan användas av beslutsfattare och stadsplanerare för att implementera mer hållbara och effektiva dagvattenlösningar. Men Salar poängterar att tekniska hjälpmedel bara är en del av svaret på översvämningsproblematiken.
Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna
– Vi bör vara försiktiga med att kalla detta en ‘lösning’, eftersom det oavsiktligt kan signalera att det är något binärt och slutgiltligt. Det här är ett hjälpmedel som ska bidra till en minskning av översvämningar. Samtidigt kan infrastruktur inte lösa allt. Medborgarnas klimatanpassningsinsatser och medvetenhet spelar också stor roll. Vi kan inte förhindra alla översvämningar, men genom Opti-SITE och gemensamma klimatanpassningsinsatser kan vi minska riskerna och begränsa skadorna, avslutar Salar Haghighatafshar.
Opti-SITE finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak. Projektägare är Sweden Water Research och med Victoria Rydengård som projektledare.
Övriga deltagande partners är Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad, Aalborg Universitet, DHI Sverige, Hofor och NSVA. Projektet pågår 2025-2028 och genomförs med finansiering av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak.
Källa: Högskolan Kristianstad
Dela |
|
Tillbaka |
Är det dags att förstärka organisationen inför hösten? Ta en titt i Slussen.biz Rekryteringsbank med flera intressanta kandidater.
Björn Berggren, energiexpert på Sverige Allmännytta, visar i en ny studie att lösningen för att undvika höga inomhustemperaturer inte bara ligger i tekniken – utan i hur vi använder den.
Slussen.biz är ny ägare av Energipodden. Energipodden är en kunskapspodd som diskuterar fastighetsteknik i allmänhet och där fastighetsägare får tips och tricks om hur man kan spara energibesparingar i synnerhet.
Nätverket Fegis har haft sin 71:a sammankomst och den här gången fick medlemmarna lära sig mer om begreppet energiekonomisering.
Sverige har goda förutsättningar att bli en stark aktör i den europeiska batterivärdekedjan. Men en ny rapport från Energimyndigheten pekar på att flera kritiska områden behöver förstärkas för att Sverige ska behålla och stärka sin position.
Sverige blir först i Europa med att göra en landsomfattande kartläggning av flygplatsers föroreningar i dagvatten. Målet är att säkerställa ett långsiktigt skydd av viktiga vattendrag i flygplatsernas närområden.
Vårsäsongen är över men Slussen.biz Expo-projektledare, Christina Andersson, ser redan fram emot en intensiv höst. Slussen.biz har fått en pratstund med henne mitt i alla förberedelser.
Hållbar stadsplanering med AI, designteknologi, barns rättigheter i samhällsplaneringen, miljö- och tillståndsbedömning och trafikstyrning. Det är några ämnen som beviljats medel i Smart Built Environments utlysning, ”Digitalt samhällsbyggnad.
Från den 1 december 2025 föreslås det bli stora förändringar i PBL framför allt när det gäller lov. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som innehåller omfattande ändringar.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar tappvattenoptimering med Niclas Ryhage från DIVELLO. Ett ljus går upp för Kay och han får gåshud.