Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En såpbubbla stiger mot skyn. Den återger de praktfulla höstfärgerna i sin målmedvetna färd upp i det blå. Dess omfång växer och hastigheten ökar, vilket sätter press på hållfastheten. Den börjar plötsligt vaja fram och tillbaka och tycks tappa kontrollen över framfarten. I sin allt mer okontrollerade färd rämnar förutsättningarna att hålla ihop. Plötsligt spricker bubblan och ur den faller först tulpaner och sedan bredband och en hel hoper med IT-relaterade produkter, storstadslägenheter står sedan på tur att falla ur tillsammans med solceller och då, då vaknar jag ur denna mardröm.
Drömmen övergår i tankar. Mina tankar tar sig tillbaka till hur IT-bubblan svävade in i vår värld i det sena 1990-talet med sådan fart att den ganska snart sprack för att sedan försvinna i det tidiga 2000-talet och ersättas med något mer substantiellt. De så kallade dotcom-företagen, med portföljer fulla med internetprodukter och mobiltelefoni, tog marknaden med storm. Allt för stormigt. Växtvärk, övervärderingar och för många blev det konkurs. Vissa såg det som ett marknadspsykologiskt fenomen, andra konstaterade att säljande förpackningar med påhejande opinionsbildare kan skapa oanade framgångar – av ingenting.
Varför blir vissa marknader bubblor? Och vilka mekanismer kan motverka detta? Foto: Raspopova Marina
Och det här var inte första gången varububblor var ute på osäkra färder. Redan under barocken ägde den klassiska tulpankraschen rum i Nederländerna. Tulpanmanin nådde sin kulmen 1637 efter att en enda tulpanlök av sorten Semper Augustus betingade ett värde lika stort som ett bättre hus i centrala Amsterdam. Tulpanbubblan sprack naturligtvis och tidigare ovärderliga tulpanlökar var plötsligt värdelösa.
Även inom energisektorn har vi sett liknande fenomen men kanske inte fullt så dramatiska. I kärnkraftsomröstningens svallvågor var tron på energimarknaden stor. Bland annat blommade värmepumpmarknaden ut och en hel hoper med nya företag slog rot och hoppades växa till sig stora framgångar. En konsolidering av företagen blev ofrånkomlig. Från ett drygt 100-tal olika aktörer växte en handfull intressanta företetag, som än idag står sig starka, fram. För att inte säga exemplariskt starka och unikt framgångsrika. Nästan samma fenomen men betydligt blygsammare drabbade pelletsbranschen.
Den stora frågan är vad som finns att lära kring dessa återkommande bubblor?
Snabbväxande marknader kan ju förvisso vara spännande men också sårbara. Det gäller att gjuta stabilitet och långsiktighet för att skapa en sund och hållbar marknadsutveckling. Subventioner kan vara på sin plats för att hjälpa innovationer att etablera sig på en marknad. Dock kan styrmedel utan mål och syfte vara mer stjälpande än hjälpande. Vi såg till exempel hur det mångåriga solvärmebidraget utan förvarning och kommunikation med branschorganisationen drogs in 2011. Detta punkterade marknaden och raserade allt som byggts upp under flera decennier. Sorgligt, och än idag har inte solvärmemarknaden återhämtat sig.
Subventioner och bidrag kan många gånger vara kostnadsdrivande och även sätta marknadskrafterna ur spel. Just av detta skäl är det viktigt att alla typer av stöd och bidrag har tydliga mål och gärna förutsatta tidsintervaller.
Tillväxtbranscher kan naturligtvis stabiliseras med lagstiftning och regelverk. Certifieringar och krav på kvalitetstester och provningar av olika slag är andra instrument som kan vara lämpliga. Branschgemenskap, krav på utbildningar och gedigna referensregister kan vara andra instrument som bidrar till en taktfast marknad. Vi har många goda exempel att ta lärdom av. Säker Vatten är ett, certifierade solinstallatörer ett annat, OVK och BBR möjligen ytterligare exempel. Krav på behörigheter och branschstandarder är också verktyg som kan säkerställa funktion, kvalité och långsiktighet. Och kanske det allra viktigast - ansvarstagande.
I grund och botten är marknadsekonomin fantastisk i att skapa nya produkter, stimulera till innovationer och se möjligheter i affärer. Men marknadsekonomin kan också vara förrädisk i sin lockelse. Det gäller att skapa stabilitet och långsiktighet för att ingjuta den kraft och de möjligheter som nya marknader ger upphov till. En sund balans skapas när regelverk och lagstiftning stimulerar marknadskrafterna i sin växtkraft, men också i sin ambition att uppnå hög kvalité, god lönsamhet och en stabil långsiktighet. Och detta har vi god erfarenhet från i Sverige. Vi har sett många tunga och framgångsrika företag skapats och vuxit och varit stabilt verksamma, inte bara i decennier utan även århundraden!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
