Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I nästan 30 år av Eje Sandbergs 60-åriga liv har han varit verksam inom energiområdet.
- Efter att ha tagit examen som civilingenjör i kemi vid Lunds Tekniska Högskola arbetade jag bland annat som handläggare för Oljeersättningsfonden och Statens industriverk. Sedan 1984 har jag arbetat som energikonsult. Under åren har det varit mycket övergripande utredningar som till exempel utvärderingar av statliga energiprogram, men också arbete på detaljnivå. Jag satt också med i Bengt Nymans utredning inför införandet av energideklarationer för att föra in branschens erfarenheter.
De senaste sju åren har Eje Sandbergs fokus legat på energieffektivt byggande via konsultbolaget ATON Teknikkonsult där han är delägare.
- Jag har bland annat arbetat med programmet resurseffektivt byggande som introducerade passivhustänkandet via Energimyndighetens Forum för energieffektiva byggnader (FEBY). Där var jag bland annat med och tog fram de svenska kriterierna för passivhus.
Under sina uppdrag har Eje Sandberg sett behovet av en medlemsbaserad förening som kan agera som en aktör på marknaden och tankarna på Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN) växte fram.
- Huvudsyftet med föreningen är att skapa förutsättningar för energieffektivt byggande på bred front. Tekniskt och ekonomiskt är detta fullt möjligt idag, men om det ska gälla allt byggande är det samtidigt en stor utmaning. Aldrig har det varit så mycket konsensus från alla parter om vikten att bygga energieffektiva hus. Det märks inte minst i alla kontakter med kommuner och företag. Det enda kvarstående frågetecknet för att komma framåt är rikspolitiken . Boverket, som är den mest berörda myndigheten skulle kunna ha en mer serviceinriktad och proaktiv hållning, men säkert också behöva mer resurser för att ha en sådan roll. När det gäller rikspolitiken skall ju den vara långsiktig och skapa bra förutsättningar, men verkar lägga mer energi på att knuffa runt byggfrågorna mellan olika departement. Idag ligger många förvaltare, kommuner och allmänhet långt före och även vissa regionala organ. Ett lyckat exempel är Västra Götalandsregionen som ligger fem år före när det gäller byggandet av Passivhus. Utan en politisk uppbackning kommer vi inte klara miljömålen.
Sverige har tidigare varit världsledande i energieffektivt byggande och det borde vara fullt möjligt att återta den positionen även om vi nu halkat betänkligt efter. Ett sådant mål skulle vi inom SCN självklart vara de första att stödja utifrån den kunskap våra medlemmar besitter.
SCN, där Eje Sandberg är ordförande, grundades i början av året och har idag ett 25-tal medlemmar.
- Det är mycket kvalificerade medlemmar i form av kommuner, byggföretag och förvaltare. Bland grundarna finns bland annat IVL, Passivhuscentrum i Alingsås och Lunds Tekniska Högskola. Sekreterare är Hans Eek från Passivhuscentrum. Föreningen skall arbeta med att sprida information, genomföra utbildning samt att utveckla kriterierna för energieffektivt byggande. Just nu pågår ett arbete med att skapa kriterier för kontorslokaler och en uppdatering av kriterierna för bostäder. De nya kriterierna har en deadline vid årsskiftet. En annan viktig uppgift är att skapa system för certifiering och mätuppföljning för att slippa falska utfästelser från oseriösa aktörer i branschen.
Inte helt oväntat ser Eje Sandberg ljust på framtiden för energieffektivt byggande.
- Framtiden ser otroligt spännande ut. Vi har tekniken och kunskapen, men kan bli ännu bättre och mer kostnadseffektiva. Det absolut svåraste är dock att sprida kunskapen och göra den mer tillgänglig. En annan, ännu större, utmaning än nybyggandet för framtiden är det befintliga fastighetsbeståndet. Här gäller det att tänka nytt för Sverige.I Österrike och Tyskland finns redan helhetskoncept med passivhuslösningar för befintliga byggnader.
Vår intervju börjar närma sig slutet och vi undrar om det överhuvudtaget finns tid över till något annat än arbete med att energieffektivisera det svenska byggnadsbeståndet.
- Jag gillar att vindsurfa, och försöker göra det så ofta jag har möjlighet. Nästa vecka bär det av till Röda havet för en veckas sol och vind. Huset i Sollentuna och stugan på norra Öland tar också sin tid.
Allra sist låter vi, som traditionen bjuder, Profilen svara på Slussen.biz kortfrågor.
Villa eller lägenhet? Eje svarar: Villa
Båt eller husvagn? Eje svarar: Surfingbräda
Brev eller e-post? Eje svarar: e-post
Solsemester eller Alperna? Eje svarar: Sol- och vindsemester
Hund eller katt? Eje svarar: Katt
Lyssna eller dansa? Eje svarar: Lyssna
Vin eller öl? Eje svarar: Vin
Sveriges vackraste plats: Eje svarar: Norra Öland
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz deltog på ett webinarium där Camfil presenterade konceptet Chief Airgonomic Officer tillsammans med den gästande professorn, Lars Ekberg från Chalmers.
Vattenläckor ställer till omfattande skador som får stora följder för både hela samhällen och viktiga verksamheter. Det visar en ny rapport från VA-Fakta.
Expovåren avslutas med en ExpoStyr-turné till norra Sverige. Den här gången är det Luleå, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik som får besök 28-30 maj.
I Göteborg testas tre olika filtermaterial för rening av dagvatten från E6:an, rapporterar svt.se.
Sveriges kommuner och regioner måste öka takten när det gäller installationer av solceller. Detta enligt ett EU-direktiv som syftar till en ökande grad av självförsörjning när det gäller el, rapporterar tv4.se.
Efter ett uppehåll återupptar vi vår serie Läsaren och möter Rikard Borneroth som arbetar som vvs-konsult på Sweco.
Regeringen bör utreda behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden för att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser. Det framgår av den skrivelse som Konkurrensverket i dag skickar till regeringen.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Göra rätt, hålla tätt – täthetsprovning av olika tryckrörssystem inom VA.
Försvarsmakten kommer inte stå för eventuellt skadestånd till de PFAS-förgiftade i Kallinge, rapporterar Sveriges Radio.
Svenskt vatten presenterar rapporten Klimatanpassning av vatten- och avloppssystemen – dagens kunskap och forskningsbehov.
