Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Chalmersforskarnas specialdesignade molekyl och energisystem har uppvisat unika förmågor för infångning och lagring av solenergi. Till höger ett rör som innehåller katalysatorn, framför en vacuum-uppställning som används för att mäta temperaturökningen i energilagringssystemet. Yen Strandqvist/Johan Bodell/Chalmers
En specialdesignad molekyl och ett energisystem med unika förmågor för infångning och lagring av solenergi har presenterats av en grupp forskare på Chalmers under de senaste åren. Nu startar ett Chalmerslett EU-projekt där forskarna ska utveckla prototyper av den nya tekniken för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. Projektet har fått 4,3 miljoner Euro i anslag.
För att kunna använda solenergi till fullo behöver vi kunna lagra energin och släppa ut den när behovet uppstår. I ett flertal vetenskapliga artiklar har en grupp Chalmersforskare visat hur deras specialdesignade molekyl, och solenergisystemet som de gett namnet Most (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), kan erbjuda en lösning på den utmaningen och bli ett viktigt verktyg för omställningen mot fossilfri energi.
Tekniken har väckt oerhört stort intresse runt om i världen. Med Most kan solenergin fångas upp, lagras i upp till 18 år, transporteras utan några stora förluster och sedan släppas ut som värme när och där den behövs. Resultaten som forskarna har uppnått i labbet är tydliga, men nu behövs erfarenheter av hur Most kan fungera i verkliga tillämpningar och i större skala.
– Målet med EU-projektet är att ta fram prototyper av Most-tekniken för att bekräfta möjligheterna för storskalig produktion och för att förbättra systemens funktion, säger Kasper Moth-Poulsen, som är koordinator för projektet samt professor och forskningsledare på Chalmers institution för kemi och kemiteknik.
Inom projektet ska tekniken utvecklas för att bli effektivare, billigare och grönare, och därmed närma sig produkter som kan användas i verkliga tillämpningar. Starka forskarteam från högskolor, universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland kommer att samlas och göra gemensam sak.
– Det är mycket spännande att vi inom projektet kombinerar tvärvetenskaplig spetskompetens inom molekyldesign med kunskap om hybridteknik för att fånga in energi, om teknik som släpper ifrån sig värme och om design av lågenergibyggnader, säger Kasper Moth-Poulsen.
Framstegen för utvecklingen av Most-tekniken har hittills varit över all förväntan. De första, mycket enkla men framgångsrika demonstrationerna har gjorts i laboratoriet på Chalmers. Bland annat har forskarna tillämpat tekniken i en fönsterfilm som jämnar ut temperaturen under soliga och heta dagar och skapar ett behagligare inomhusklimat. Utanför EU-projektet har en tillämpning av molekylen i funktionella persienner och fönster startat, genom spin-off bolaget Solartes AB.
– Utvecklingen som vi nu kan göra med Most i EU-projektet kan innebära att vi får fram helt nya solenergidrivna och utsläppsfria lösningar för uppvärmning av bostäder och industriella applikationer. Most är på väg in i ett enormt viktigt och spännande skede, avslutar Kasper Moth-Poulsen.
Tekniken baseras på en specialdesignad molekyl som när den träffas av solljus byter skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Forskarnas har utvecklat systemet så att energin kan lagras i upp till 18 år. En särskild designad katalysator utvinner den sparade energin samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet.
Tidigare pressmeddelande om Most
Fönsterfilm kan jämna ut temperaturen med hjälp av solenergi
Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern
Allt eftersom Chalmersforskarna har publicerat sina resultat har intresset för MOST vuxit sig mycket stort över hela världen. De senaste 18 månaderna har över 400 artiklar publicerats i media runt om i världen som handlar om Most. CNN, BBC, Blomberg Businessweek, är bara några exempel på stora globala medier som har publicerat intervjuer och reportage om Most.
EU- projektet, som också heter Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, sträcker sig över 3,5 år och har anslagits 4,3 miljoner Euro. Parter i projektet är: Chalmers, Köpenhamns Universitet, Rioja Universitet, Fraunhoferinstitutet, ZAE Bayern och Johnsson Matthey. På Chalmers deltar forskare på institutionen för kemi och kemiteknik och på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konsultbolaget Incoord och Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med flera aktörer, genomfört ett innovationsprojekt som undersöker hur generativ AI kan förbättra kvalitetssäkringen inom byggbranschen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.
