Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Slussen.biz har fått en pratstund med Peter Filipsson som för en månad sedan kvitterade ut en doktorshatt i installationsteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Peter Filipssons doktorsavhandling Självreglerande aktiva kylbafflar, har han parallellt med arbetet som konsult på CIT Energy Management arbetat med sedan mitten av 2014. Projektet initierades av Jonas Gräslund som då var teknikchef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden. I april genomfördes disputationen i form av ett webbinarium med opponenten, professor Jeffrey Spitler från Oklahoma State University, på plats på andra sidan Atlanten.
- Jonas Gräslund har i ett flertal byggnader använt högre köldbärartemperatur än normalt. De största fördelarna är att man kan ersätta kylmaskiner med markvärmeväxlare och att den självreglerande effekten gör att man kan ha konstant köldbärarflöde och därmed slippa system för rumsreglering. Detta kräver minimalt med teknik och ger enkla och robusta system, vilket är lite av en kontrast mot trenden att många system blir allt mer komplexa.
Syftet med Peter Filipssons doktorsavhandling var att studera systemen i detalj för att förbättra
dimensionering och drift.
- Som fallstudie har jag använt Skanskas huvudkontor på Kungsholmen. Där använder man kyla som lagrats i borrhål i en systemlösning man kallar Deep Green Cooling. Jag har studerat tekniken på komponent-, rums- och byggnadsnivå och alla nivåer har omfattat både mätning och simulering.
Hur bra fungerar då självreglerande aktiva kylbafflar?
- Jag kom fram till att systemet i Skanskas huvudkontor fungerar bra. Inte ens under juli 2018, då Stockholm hade den högsta månadsmedeltemperaturen som någonsin uppmätts i Sverige, blev inomhustemperaturen för hög. Jag kom också fram till att det finns förbättringspotential i de modeller som används för dimensionering. På komponentnivå går det bra att använda väldigt enkla modeller, men på rumsnivå missar konventionella modeller hur kylbaffeln påverkar rummets värmebalans. Att ta hänsyn till detta innebär att erforderlig mängd kylbafflar minskar med nästan 10 %.
Vidare menar Peter Filipsson att det kan vara intressant att förse den här typen av system med fjärrkyla.
- Höga köldbärartemperaturer kan innebära en vinn-vinn-situation för fastighetsägare och energibolag. För att få till detta på bästa sätt har vi har initierat ett nytt doktorandprojekt där Maria Jangsten tittar på möjligheter, begränsningar och konsekvenser av att använda högre temperatur än normalt i fjärrkylasystem.
Text: Ulrik Hammarsträng
Foto: CIT
| Dela |
 |
Tillbaka |
LO-facket Elektrikerna varslar om strejk med start den 14 maj, rapporterar sr.se.
Poddvärdarna Mats och Kay snackar möjligheterna med teknisk isolering med Pär Bönnestig, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening.
Hur kan man som fastighetsägare använda gråvatten istället för dricksvatten? Nu finns en inspirationsguide för att underlätta och ge svar på grundläggande frågor om vad man praktiskt bör tänka på vid användning av gråvatten.
Vid årsmötet den 29 april valdes Tomas Kåberger till ny ordförande för Energikontoren Sverige.
EnergyNet är ett nytt sätt att distribuera el på som underlättar lokal produktion, lagring och delning. EnergyNet gör det möjligt för den som producerar el att sälja den direkt till andra i sin närhet.
Forskare från Linköpings universitet kan nu visa hur fastighetsägare kan gripa sig an det förebyggande arbetet mot översvämningar.
BeBo presenterar ett nytt projekt som ska underlätta kravställning av bostads-FTX med hög prestanda i kallt klimat.
Veronica Koutny Sochman har utsetts till ny vd för Byggmaterialindustrierna med start i början av oktober. Hon kommer närmast från Swedisol, branschorganisationen för mineralullsisolering, där hon varit vd.
Sven Andersson-priset 2025 tilldelas Anders Lundin som under flera decennier varit en betydande kraft inom innemiljöområdet, där han kombinerar tvärvetenskaplig expertis med en passion för att förbättra människors hälsa i våra byggnader.
De alternativa elområdesindelningar för Sverige som ingått i den EU-gemensamma elområdesöversynen ger sämre samhällsekonomisk nytta än dagens elområden. Det framgår av en rapport.
