Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH-Live-In Lab, visar schemat för delar av styrutrustningen. Foto: Ulrik Hammarsträng
Slussen.biz har besökt KTH-Live-In Lab som är just vad det låter som, ett labb där människor bor.
Vi träffar föreståndaren, Jonas Anund Vogel, på kontoret intill de fyra lägenheterna som utgör kärnan av KTH-Live-In Lab som är lokaliserat på KTH:s Campus på Östermalm i Stockholm.
- Huvudlabbet, som kallas Testbed KTH, består av fyra lägenheter om 22 m2 vardera, ett projektkontor samt väl tilltagna installationsytor om 150 m2. Allt i lägenheterna är flexibelt vad det gäller geometri och installationer så det går enkelt att bygga om och vi är bygglovsbefriade i alla fall fram till 2026. I lägenheterna bor studenter så vi kan göra tester “live”. Till exempel har vi nyss bytt till ett nytt sorts filter i spiskåpan så jag har bett dem steka på rejält så att vi kan få en bild av spridningen av stekoset. Utöver Testbed KTH finns, inom ramen för KTH-Live-In Lab, ytterligare tre testbäddar. Testbed Einar Mattsson med 305 studentlägenheter med tillhörande utrymmen på KTH Campus. Testbed AH är ett nytt undervisningshus på KTH Campus som är i drift och genererar mängder med data som kan användas i KTH-Live-In Lab. Till sist har vi Testbed NCH som främst består av hotellrum på Hotell Hobo i centrala Stockholm. Där finns också möjlighet att få tillgång till restaurang- och konferensanläggning. Ofta testar vi lösningar i Testbed KTH och sedan i lite större skala på någon av de andra.
Jonas Anund Vogel berättar att upprinnelsen till KTH-Live-In Lab var att han funderat kring att det inte fanns någon naturlig brygga mellan akademi och industri.
- 2013 gick jag till Einar Mattsson med idén om ett labb där man kunde bedriva uppdragsforskning med målet att konkurrenskraftiga och hållbara produkter och tjänster snabbare når ut till marknaden och KTH-Live-In Lab etablerades 2016-2017. Idag är vi en centrumbildning med parterna KTH, Einar Mattsson och Akademiska hus och den initiala finansieringen kom från Einar Mattsson och VINNOVA.
Förutom företagen som testar sina produkter finns samarbete med flera andra aktörer.
- Vi samarbetar naturligtvis med KTH, men även med till exempel Karolinska Institutet inom allergiforskning och forskare på Stockholms universitet om etik kring insamling av data och GDPR. Vi samarbetar också med HSB Living Lab som finns på Chalmers i Göteborg och tillsammans med Akademiska hus tittar vi på olika typer av kollektivboende. Därför kommer vi inom kort bygga om så de fyra lägenheterna får en gemensamhetsyta. Totalt är 64 partner involverade på olika nivå i KTH-Live-In Lab idag. Det handlar om att projekt som skulle kunna leda till positiv samhällsförändring kommuniceras till rätt beslutfatttare. Fördelen för de deltagande företagen är att de så att säga får en forskare på köpet och kan få sina produkter verifierade.
Många produkter får plats i det väl tilltagna installationsutrymmet. Foto: Ulrik Hammarsträng
Jonas Anund Vogel tar oss med ned till installationsutrymmet i källaren som är väl tilltaget.
- Idag finns 18 pågående projekt och ytterligare 13 är godkända och väntar på finansiering. Alla testbäddar har olika styrsystem mellan vilka vi överför krypterad data och på så sätt kan koppla ihop olika byggnader. Det är en försmak av den smarta staden där tekniken egentligen redan finns, men organisationen inte riktigt är i hamn ännu. Det pågår bland annat också projekt med avloppsvärmeväxling och gråvattenhantering. Det sistnämnda har koppling till säkerställande av vattentillgång. Testbed KTH och Testbed EM värms med värmepumpar från 12 borrhål på totalt 3600 meter. El hämtas från solceller vilket gör att byggnaderna når plusenergihusnivå då vi säljer överskottet på sommaren. Ännu finns ingen kyla installerad, men det är på gång. Förra året var det väldigt, väldigt varmt i lägenheterna, men som tur var bodde ingen där då.
En av de boende i labblägenheterna, Coretin Chauvin-Hameau från Frankrike, framför spiskåpan där olika filterlösningar testas. Foto: Ulrik Hammarsträng
Vi får också en pratstund med en av studenterna, Coretin Chauvin-Hameau från Frankrike, som bor i en av de fyra lägenheterna. Han bjuder in oss i sin lägenhet som är ljus, har högt till tak och stora fönster. Han förklarar att han inte har något emot att vara del i olika experiment.
- Jag har bott här i cirka en vecka nu och jag tycker det känns bra. Att de kommer bygga om och göra gemensamhetsutrymmen var jag informerad om innan och det har jag inget emot. Det kan ju bli kul med ett gemensamt utrymme.
Avslutningsvis ursäktar sig Jonas Anund Vogel och berättar att han måste iväg och hålla anställningsintervjuer.
- Det här var ju egentligen bara ett sidooprojekt för mig i början, men det har blivit allt större intresse och nu ska vi anställa en projektledare så att jag kan ägna mer tid åt min doktorsavhandling som bland annat tar upp hinder för att implementera ny teknik på marknaden.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
