Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Den antagna statsbudgeten för 2019 innebär att planerade satsningar inom energi- och klimatrådgivningen nu måste avbrytas. De direkta konsekvenserna är att beslut inom den så kallade utökade energi- och klimatrådgivningen återkallas och inga nya projekt beviljas, samt att outnyttjade medel från 2018 kommer att återkallas från vissa redan fattade beslut inom den grundläggande energi- och klimatrådgivningen.
Den antagna statsbudgeten för 2019 innebär att den planerade ökningen av medel för energi- och klimatrådgivning uteblivit. Det gällande anslaget omfattar totalt 148 miljoner kronor, varav 105 miljoner kronor redan finns uppbundna i form av treåriga beslut inom ramen för den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Samtidigt har det förordats att 40 miljoner kronor av det totala anslaget ska tillföras programmet Energisteget, vilket betyder en ökning på 15 miljoner i jämförelse med budgeten för år 2018 (de täcks i dag av samma anslag).
Baserat på riksdagens beslut om budgetens inriktning, gäller nu följande förändringar för energi- och klimatrådgivningen:
– Vår sammanvägda bedömning är att dessa åtgärder är de som får minst påverkan på den kommunala energi- och klimatrådgivningen som helhet. Förändringarna kommer också att påverka vårt fortsatta arbete inom detta område, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Energimyndigheten har sedan årsskiftet utrett vilka åtgärder som är rimliga och möjliga att göra med hänsyn till faktorer som budgetens inriktning, juridiska ramar och påverkan på verksamheten i sin helhet. Under utredningen har Energimyndigheten även haft avstämningar med företrädare för Energikontoren Sverige och organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
I nästa steg kommer Energimyndigheten att stötta med vägledning för energi- och klimatrådgivningen utifrån den nuvarande situationen, och även hjälpa till med att titta på alternativa utlysningar och stöd.
– Dessutom har vi ett brett kontaktnät där det kan finnas möjligheter till andra lösningar, vilket vi gärna bidrar med så att denna viktiga verksamhet inte ska stanna av, säger Tobias Lund, chef för Energimyndighetens enhet resurseffektivt samhälle.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konsultbolaget Incoord och Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med flera aktörer, genomfört ett innovationsprojekt som undersöker hur generativ AI kan förbättra kvalitetssäkringen inom byggbranschen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.
